Träningsglädje

I eftermiddags kom Gax-Staffan förbi och vi passade på att spela in ett podavsnitt om löpning, och mer specifikt om att springa långt – dessutom var även de snabba fötterna med. För att springa långt, ja det gör vi alla tre. Staffan är precis som vi också ett stort fan av Prins Bertils stig och springer långt på just denna stig för jämnan. Häromdagen drog han av 40 km före frukost – han tränar inför ett lopp på 26 mil som går av stapeln i augusti.

I podden pratar vi om att springa långt. Vad är långt? Är längre alltid bättre? Och vad händer inuti oss när vi springer långt. In och lyssna, här kan du lyssna direkt via datorn – annars söker du på Träningsglädje TALKS i din podcastapp!

Jag har hunnit göra 60 podavsnitt med rätt många hundratusen nedladdningar. Pod är riktigt kul faktiskt, men – det kräver uthållighet. Lite som med långlöpning. Bland de 60 avsnitten finns ett gäng som handlar om löpning faktiskt. Och fler kommer det förmodligen att bli.

Lite off-topic, men roligt ändå – är att de avsnitt som heter ”stora frågepodden” (jag har två sådana avsnitt, gjorda med ett års mellanrum) är de allra mest nedladdade. Det är sådant som förvånar och som ger rätt mycket insikt, när man analyserar mönster, trafik och nedladdningar och sådant.

Vi har precis vinkat av mina föräldrar som varit nere på besök; medan pappa spenderade några jobbdagar här på västkusten så gjorde vi andra lite annat. Detta har ni redan följt med på – och häromdagen när regnet stod som spön i backen åkte jag och mamma till simstadion Brottet i Halmstad som har utomhuspooler. Lite regn spelar ingen roll, tänkte vi. Man ska ju ändå bli blöt.

Vi gjorde ungefär 45 minuter i poolen som höll runt 25 grader medan det var svala 17 i luften. Regndropparna studsade bitvis på ytan och det var gott om plats mellan simtagen. Så himla härligt, dessutom gratis!

Efteråt åkte vi på utflykt. En favorit från förra sommaren är Strömma Farmlodge i Tvååker utanför Varberg som nu utökats till att innehålla såväl butik som konsertlokal och lite annat. Ett väldigt udda ställe, jag fascineras över hur Marina balanserar allting och får det till att bli en riktig fullträff.

Jag handlade lite fina saker men när vi skulle fika så kom vi på en bättre idé; vi skulle till Solhaga stenugnsbageri i Slöinge! När vi kom dit hade vi cirka en kvart på oss att fika innan det lilla caféet, som bara har två bord inne men desto fler ute, stängde. Vi hann sörpla i oss en kanna kaffe med bönor rostat på Slöinge kafferosteri, och en smarrig surdegsmacka. Kardemummabullen åt vi i bilen, för nu hade vi hittat en ny destination.

Sista anhalten för dagen blev Haverdal. Vi gick en sväng på stranden; det var kav lugnt och stenarna vilade lugnt en bit ut i vattnet. Några joggare sprang förbi, en av dem satte sig för att meditera på en sten. Några promenadsällskap flanerade längs strandkanten. Det var jämngrått och disigt och alldeles fantastiskt vackert.

När vi kom hem tog vi det lugnt ett tag innan vi dukade upp till taco fiesta och ännu lite senare kollade vi sammandraget av Tour de France och näst sista etappen upp till Alpe D’Huez.

Igår var vi till Båstad en sväng. SkiStar Swedish Open pågår som bäst och vi fick lite tenniskänsla när vi promenerade ner till området och fångade lite motljus genom kameralinsen. Lite tidigare hade vi ätit en lång och härlig lunch på Norrvikens trädgårdar som är fantastiskt fint – lite som att komma till en helt annan värld med träd och en arkitektur som känns väldigt nordamerikansk.

Ingen tur till Båstad och bjärehalvön är komplett utan en tur till Torekov, även om jag gått varenda gränd som finns där. På kvällen åt jag moules frites i Båstad medan champagneflaskorna korkades upp på båtarna i hamnen. Sedan åkte vi hem till vår egen stad.