Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: [email protected]
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
Löpning är livet. Kanske inte hela, men en del av livet. Löpning är som livet. Som alla känslorna på en och samma gång, eller i alla fall samma löprunda. Det kan vara trevande och försiktigt, hopplöst och jobbigt för att senas kännas så himla enkelt och självklart innan det blir tufft igen. Det är nog det som är lite av tjusningen.
I eftermiddags lastade jag Hondan full med prylar och cruisade söderut. Vi gör våra sista mil tillsammans nu, jag och denna Honda Civic Tourer, och snart nog ska jag lämna tillbaka den eftersom vintern är till ända och så även mitt lån av den.
Det har varit en himla bra vinterbil som haft plats för alla mina besök plus vinterprylar. Den har konstant varit lastad med längdskidor, alpina skidor och snöskor. Jag har faktiskt inte använt takboxen sÃ¥ mycket – allting har fÃ¥tt plats i bilen ändÃ¥.
Jag klurade lite pÃ¥ hur jag skulle fÃ¥ plats med bÃ¥de bagage, hundbur och cykel när jag skulle Ã¥ka söderut idag men det gick fint. Eftersom jag inte har nÃ¥gon exteriör cykelhÃ¥llare till den här bilen fällde jag sonika upp baksätet – bilen har sÃ¥ kallade biosäten vilket är himla praktiskt och nog en av de funktioner jag uppskattat mest med den (förutom automatisk avbländare vilket har varit skönt). Med uppfällda säten kunde jag bara ställa in cykeln när jag tagit av framhjulet! Hundburen fick som vanligt stÃ¥ i bagaget och sÃ¥ hade jag mina väskor framtill. Smutt!
Vad jag har i väskorna? I den längst till vänster har jag alla mina cykelkläder och lite mekgrejer och hjälm och så, i den blå har jag mina vanliga kläder (dvs träningskläder), i den orangea har jag mina kameraprylar och i den grå daybagen har jag lite allmännas saker, bland annat födelsedagspresent och podinspelningsgrejer. Just ja, det står en Campomaggio där också, i den har jag två Macbookar och en bankdosa. I lådan till höger ligger lite nyshoppat. En väska som inte syns på bild är Hazels väska med lite leksaker, godis och andra hundgrejer. Det stod också en fodersäck på golvet i bilen. Det var tutti!
Jag älskar all mat som är inlindad i nÃ¥gon form av wrap. Gör man egna glutenfria wraps behöver man varken knÃ¥da eller kavla; det är bara att röra ihop ingredienserna och hälla ut pÃ¥ en plÃ¥t. Himla enkelt – därför gör jag ofta egna wraps.
Receptet är från Hanna Göranssons bok Friendly food; blanda 1.5 msk bovetemjöl, 1.5 tsk fiberhusk, 1 ägg, drygt 1 dl vatten och lite salt. Smeten är lös i början men tjocknar till när det får stå och dra i ca tio minuter. Häll ut till två wraps på bakplåtspapper och skjutsa in i drygt 5 minuter på 225 graders värme.
I en panna stekte jag upp strimlad lövbiff, paprika och lök. Köttet hade jag marinerat i lime, olivolja och chili. Egentligen skulle jag velat ha annat kött än lövbiff (helst flank steak) men det fick funka denna gång. Gott var det i alla fall!
