Jag köpte den här deodoranten när jag var i USA och jag tycker att den funkar bra – aluminiumfri som den är. Jag är ingen expert på innehållsförteckningar utan tycker ärligt talat att det är ganska svårt. Det är som att grejerna jag ska akta mig för trillar ur minnet. Inte enkla saker som parabener och så, men annat. Man kan ju tycka att det inte är så svårt, men det blir det till slut när man adderar allt det som man ska undvika i mat och allt annat. Inte så jävla enkelt alltså.
Just därför så litar jag rätt mycket på vad jag läser hos människor som jag vet är insatta. Som Hannah. Tänk vilket förtroendekapital hon har alltså! Det finns ju liknande profiler inom matbranschen och så också, men där känner jag mig mer hemma och kan göra egna val. Allra enklast är det oftast att köpa från ett ställe där man ser hela kedjan. Som ägg från en gård i närheten eller så.
Sedan tycker jag man ska ha klart för sig att det inte finns något som är helt perfekt. Allt vi gör har miljöpåverkan. Man kan ju tycka att cykla är bättre än att köra bil, för det är det ju, men cykeln ska ju också tillverkas. Och den rullar också på asfalt. Och jadi jada. Banalt kan tyckas, men sådär kan man resonera med allt.
Jag kommer ihåg när jag läste den där boken, matens pris, eller vad den nu hette. Jag kunde inte läsa klart den – ingenting var bra och jag blev allmänt deprimerad. Men jag kom lite till insikt efter det. Vi behöver inte göra allt så himla perfekt hela tiden – fokusera istället på att göra så gott du kan. Det gäller allt; hur vi lever, vad vi konsumerar. Good enough är rent allmänt ett bra riktmärke.
Deo utan aluminium från Lavanilia laboratories
