Träningsglädje

Mina händer skakar lite. Det var absolut överkroppen som fick jobba när jag masade mig ur sängen i morse för att gå och boxas på AIF. 07.15 är inte okristligt tidigt faktiskt – men jag hade ändå telefonen liggandes ute i vardagsrummet så att jag inte skulle ha något annat val än att gå upp när larmet i den ringde 06.30.

Vi var bara 4 personer i morse och Fanny fick dras med mig på alla övningar. Jag hade problem med att få ihop logiken i huvudet, var lite ofokuserad när jag skulle ta emot slag och räknade lite fel. Men fin träning blev det – för mig i alla fall. Och nu har jag blivit med klippkort på AIF – så att det ska bli ännu enklare att gå upp i tid och köra morgonpass.

Min superfoodkompis Pernilla tipsade mig om att köpa Manuka-honung i London eftersom det är mycket billigare där än här hemma. Sagt och gjort, jag botaniserade bland hyllorna inne på Whole Foods och valde en ”mittimellanstark” (ni ser att det står 15 på burken). Jag minns inte vad den kostade men det var stor prisskillnad på de som det stod 5 eller 10 på och de burkar som hade siffran 20 och till och med 25 (om jag minns rätt). Alltså flera hundra kronors skillnad! Nästa gång investerar jag i de där kronorna och köper lite starkare honung.

Manuka lär vara en alldeles fantastisk honungssort med starka läkande egenskaper – det skriver till och med Vårdförbundets tidning. Forskning hävdar att Manuka är bättre än antibiotika vid vissa tillfällen då man har infektioner i kroppen – och är extremt effektivt vid till exempel sjukhussjuka! Manuka funkar fint för att läka sår eller kan tas en tesked som den är eller blandas i smoothies (vilket jag gjorde igår). Däremot ska man vara försiktig med att hetta upp honungen eftersom allt det som är bra dör vid för höga temperaturer. Så ät honungen kall!

Förutom Manuka så hade jag också banan, hallon, blåbärs- och lingonpulver i gårdagssmoothien!

Alltså. Jag blir så himla glad av att träna! Jag var på SATS ikväll och körde cykelintervaller ute i gymmet och avslutade med lite styrketräning och jag var glad när jag gick därifrån. Träning är bästa lyckopillret helt klart och jag blir lite ledsen när jag tänker på dem som inte alls känner så. Som bara har jämförelser för ögonlocket. Som jämför kroppar, tider, vikter och andra siffror. Jag önskar jag kunde programmera alla sådana tankar. Trycka på knappen med träningsglädje och skruva åt vredet med träningsångest. Eliminera alla jämförelser och bara känna kickar över den egna kroppens förmåga att jobba. Att känna livet studsa i varenda cell och muskelfiber och låta varje droppe svett liksom glänsa lite extra. Det finns de som fattat grejen med motion på recept. Det har framtidspotential!