Min hälsofiende nummer 1 är stress. Jag blir påmind om det gång på gång, kommer till insikt och så faller jag dit – om än mindre och mindre för varje gång. Att komma ur stressfällan är inget som görs över en natt men hur himla lång tid kan det ta egentligen?
Jag blir stressad över de minsta sakerna (öppna post, ringa samtal) men slås gång på gång över att det är mindre stressande och mindre jobbigt att beta av den där listan än att ha den kvar och veta om att alla punkter ligger och gnager och väntar och tickar.
I helgen hade jag en lista på måstegrejer på 7-8 punkter som kändes oändligt lång och oöverkomlig. Men så började jag ta tag i den (efter många dagars uppskjutande) och det tog bara någon timme så var det mesta gjort. Hur onödigt var det inte att gå och skjuta på det och ha den där listan petandes i ryggen hela tiden?
Stress är så mycket mer än bara stress och det finns också stress jag är oändligt bra på att hantera. Som stress över vad alla andra pysslar med till exempel. Stress som kommer i form av dålig energi från andra personer som har en tendens att överföras till en själv. Jag läser inga kvällstidningar, inga skvallertidningar och är duktig på att radera bloggar, som ger mig negativ energi, ur mitt medvetande. Jag tycker att det har haft stor effekt på min ”livssyn”. Den andra stressen, som jag ännu inte hanterar lika prickfritt, påverkar mer mitt vardagsliv. Men – det första steget är att inse sitt problem och jag har gjort en stor, fet check på den insikten för rätt länge sedan. Det är bara det att fasen det tar att komma till rätta med problemet är så oändligt lång.
Stressfritt
