Träningsglädje

I förmiddags när jag var på fotografering träffade jag Camilla Salomonsson som ska tävla i CrossFit-SM nu i helgen. I årets tävling tävlar över 300 personer fördelat på herrar, damer, masters (de som är 45 år och äldre) och mixade lag. Första gången SM i CrossFit anordnades, för bara 3 år sedan, anordnade man tävlingen utomhus på en parkeringsplats – nu hålls den i Sätra friidrottshall som är en av Sveriges största friidrottsarenor inomhus.

Tävlingen avgörs under två dagar och är som en utslagstävling. Man tävlar i totalt fem olika WOD:ar (som workouts) där det är tre på lördagen och två på söndagen. Efter WOD 3 på lördagen görs en cut-off (utslagning) och efter WOD 4 på söndagen görs ytterligare en cut-off där de bästa går vidare. I finalen gör 16 damer, 16 herrar och 8 lag upp om vilka som vinner titlarna ”Sveriges mest vältränade”.

Camilla har tränat CrossFit i lite mindre än ett halvår och tycker att den roligaste WOD:en är den första: marklyft blandat med burpees där man i upphoppet ska hoppa upp på en box. Den tyngsta WOD:en tycker hon är hängthrusters med clean press kombinerat med toes to bar. I WOD:en ska man göra 16-14-12-10 reps av varje övning. Crazy jobbigt!

Till vardags är Camilla instruktör i Fuego och Skivstång intervall på Friskis. Hur coolt är det inte att komma i form till CrossFit-SM på sådan träning! Man kanske skulle våga sig på något riktigt CrossFitpass ändå…

Tyvärr krockar Crossfit-SM med mitt lopp i Amsterdam. Även om man inte ska tävla kan man gå dit och spana in alla vältränade. Här kan man köpa biljetter och få mer information. Förutom tävlingar så är det som en mässa med utställare som Progenex, Purepharma, Skins/Svea sport fashion, Frozzypack, Fotkultur, Serrano/Biofood och Primal fitness/CrossFit Uppsla. Allt från skins till kokosvatten alltså.

Såhär ser Camilla ut: en av aspiranterna till titeln Sveriges mest vältränade!

Såhär ser jag ut med extra långa plåtningsfransar. Jag vill nog aldrig ta av mig den här snygga Adidasjackan som jag köpte igår.

Jag älskar att springa när det är sent. När nästan inga människor är ute är det som att springa i en annan värld. Som igår kväll. Jag och Grabben firade att vi flyttat till Kungsholmen med en nattjogg med några av våra grannar: Mia och Funrun. Såklart gjorde vi det så sent vi kunde – det har liksom blivit en grej. Kl 22.30 möttes vi i Rålis och så körde vi det klassiska Kungsholmsvarvet fast i en lite kortare tappning. Mitt på holmen, vid Stadshagen, där det är som tråkigast var hela gatan upplyst – och utsedd (av mig) till den perfekta mobilfotoplatsen. Sedan fortsatte vi vidare – och sprang mitt på gatan. Att springa sent på kvällen är som att ha stan för sig själv.

Så, nu har vi bott här i ungefär 10 dagar och jag har gjort Kungsholmen runt 5 gånger. Tids nog tröttnar jag nog på det också. Då får man väl springa åt andra hållet…

Ni vet, ibland kommer man hem och känner för en stor skål pasta med någon krämig sås. Mums. Typ så kände jag idag. Önskar att jag hade haft en soffa också så att jag kunde slängt mig i den. Och kanske en stor TV med väldigt många kanaler. Nu har vi inget av det där för tillfället. Och ingen pasta blev det heller. Däremot en sallad med bra grejer, typ babyspenat, groddar, vit quinoa, mozzarella, tonfisk, tomat, paprika, kiwi och sådant. Det känns bra att ha gjort ett bra val, men pastaälskaren i mig är inte riktigt nöjd. Det är som att vara sugen på bulle och äta en morot. Man känner sig nöjd för valets skull – men suget är liksom inte stillat. Så lättlurad är inte min kropp och hjärna…