Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: [email protected]
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
Jag har spenderat dagen på ett par pistskidor – det är så jag brukar åka, egentligen. Man kan aldrig gå fel med ett par Head Supershape och skidorna dansade under mina fötter idag. Tyvärr dansade skidorna inte lika bra under pappas fötter igår. Man ska aldrig släppa upp sina föräldrar på ett sista åk på egen hand där de dessutom får för sig att ge sig ut bland pucklar. Idag går pappa med kryckor…
6000 minuter är 100 timmar och något för mig att sysselsätta mig med fram till den 14 februari. Jag har försökt att planera smart. 1000 minuter löpning. 1000 minuter yoga. 1000 minuter styrketräning. 1000 minuter powerwalks. 1000 minuter av alla andra typer av träningsformer och så 1000 minuter lite blandat. Kombinerat med mycket fritid tror jag att det kan funka. Vad tror ni?
Vi börjar bli sega i benen nu. Fikapauserna blir längre och idag låg vi i solstolar och halvslumrade riktigt länge. Jag har offpistskiorna med mig och det kalla underlaget imorse gjorde dem lite för snabba efter en natt med många glas Prosecco. Med en slalomskida får man svänga oftare – med mina tar jag upp hela backen när jag ligger på skär. Och fort som tusan går det! På eftermiddagen avslutade vi bland pucklar. Det är en mycket dålig idé när man är kissnödig.
Under dagen har jag sett många ovanliga saker. En man som joggade uppför skidbacken. Några andra personer som gick på stighudar uppför pisten (okej om man går off pist – men in pist?) och några löpare i kortbyxor här nere i byn. Jag ser det som goda tecken – ingenting är för konstigt 2011.
