Träningsglädje

Jag stoppade allt i ryggan och gick till jobbet imorse. Ren och skär snorkking alltså. Men man kanske inte får kalla det för snorkking om man inte springer?

Att springa hade inte gått i alla fall. I min Salomon låg laptop, laptopsladd, 2 mobiler, mobilsladd, anteckningsbok, kalender, jobbyxor, 1 omgång inneträningskläder, inneträningsskor och vattenflaska. Som ni märker låg där ingen jobbtröja. Ingen handduk heller men jag kan inte påstå att 30 minuters lite snabbare promenerande behöver en dusch. Då blir jag svettigare av en dag på stan i vinterjacka och omklädningsrum. Men som sagt, en riktig tröja att byta till hade ju suttit fint. Nu sitter jag bänkad i träningskläder. Tur att de är nytvättade i alla fall.

När jag landade på Bromma åkte jag raka vägen till en kiropraktor jag fått tips om. Stockholm välkomnade mig med köer men jag fram i tid ändå.

Kiropraktor-Pernilla klämde och kände och tryckte på triggerpunkter. Bland annat på höftmuskeln som trycktes genom magen. Det var inte skönt någonstans. Sedan tryckte hon in en armbåge i rumpan också. Jätteskönt, verkligen!

Men inget ont som inte har något gott med sig. Förmodligen är det strama höftmuskler som drar ihop min rygg och gör att det känns som om kotorna i svanken liksom tryckts ihop.

Om en vecka gör vi om alltihop. Tills dess ska jag stretcha och plocka upp pennor från golvet med tårna. Förmodligen har min supination en fot med i spelet också…

Kom precis tillbaka från 45 minuters funktionell cirkel på lunchen. Jag gillar cirkelträning. Det är skitkul. Mycket roligare än nötanötapump. Det spelar liksom ingen roll hur många reps man gör – man ska bara göra dem i nån minut. Det känns mycket enklare att tänka på det sättet än att tänka 25 reps – även om tiden i slutändan blir lite samma samma. Ibland krävs det att man lurar huvudet lite. Ungefär på samma sätt som jag gör nu med min utmaning. Alla sätt som funkar är bra sätt.