Träningsglädje

Under snart ett år har jag och några andra bloggare testat en del plagg för Craft. Vi skriver precis vad vi tycker om dem här på bloggen (ärlighet varar alltid längst) och så skickar vi en utvärdering till gänget på Craft med våra åsikter och synpunkter: det vi tycker är bra och det vi tycker kan bli bättre. Under några veckor framöver fortsätter testandet och denna vecka har vi testat Craft Elite Run Jacket.

Jag har fått äran att testa en riktigt snygg jacka. Jag älskar vitt trots att det är bland det mest opraktiska som finns. Vita jackor kräver löpning utan make up, annars blir det inte så snyggt. Särskilt inte när jackorna har krage. Craftjackan har inte så mycket till krage att prata om, och jag saknar det lite. Krage känns skönt!

Jackan är inte gjord i typisk vindprasselmaterial. Den känns mer som en tunn funktionströja, fast gjord i olika material. Tunt och mjukt mitt på ryggen, och med lite mer regnskydd framtill och på armarna. Gedigen, är mitt samlade intryck.

Det som är praktiskt är den lilla fickan snett baktill. Äntligen en jacka utan ficka rätt på bröstet (bra på killar, jäkligt klumpigt på tjejer) eller rätt på magen (det blir väldigt skumpigt med exempelvis en telefon där). Vad de svarta små strecken är bra för vet jag inte, men det kanske tillför designen på något sätt. Fartränder?

Jackan känns något tight jämfört med andra jackor från Craft i samma storlek. Jag har inte riktigt kommit undefund med om den ska vara tightare? Den känns ju stretchig så ja, kanske? Rörelsefriheten är fortfarande maximal tack vare långa armar och extremt figursydd passform (jackan är till exempel insvängd i midjan och längre där bak). Vill man springa i kroppsnära plagg är jackan toppen. Vill man ha något löst och ledigt är den mindre bra, men då får man kanske gå upp en storlek. Å andra sidan kanske jackan tappar lite i funktionalitet då?

Ett halvt minus får jackan för att den är lätt genomskinlig. Den är vit och materialet är tunt. Det syns med andra ord rätt rejält vad man har under!

Jag ger jackan 5 poäng av 5 möjliga (ja, 4.5 måste ju avrundas uppåt) av det skälet att är jäkligt bekväm till både passform och funktion. En proffsjacka för en löpare som faktiskt vill ha samma egenskaper som proffsen. De egenskaper man efterfrågar på träningskläder har nämligen inte ett dugg att göra med hur fort man springer enligt min mening.

Alla mina Craft-tester hittar du här

Vill du veta vad de andra testbloggarna tyckte? Läs mer på:

Spark i Baken

Snabba Fötter

River Springer

Karin Tri

Upp och Hoppa

Ni var några som ville ha receptet på auberginelasagnen och nog finns där ett recept någonstans, men för egen del brukar jag faktiskt höfta.

Denna gång testade jag att göra såsen på creme fraiche med smak av tomat och basilika + tomatpuré + vanlig creme fraiche + hackad basilika. Totalt mängd sås blev typ 1.5 burk creme fraiche. Man kan också göra såsen på enbart tomatpuré/krossad tomat men det tycker jag är lite trist.

I en form varvar jag creme fraichesås med 1 skivad aubergine (typ 0.5-1 cm tjocka), stekt köttfärs (jag stekte 400 gram tillsammans med 1 gul lök också) och skivad mozzarella ost (jag använder mig av 1 förpackning). Sedan stoppar jag in den i en varmluftsugn på typ 220 grader i en 20-25 minuter, tills osten högst upp fått snygg färg.

Igår åt jag och mamma hälften av lasagnen så den kunde räckt till 4 personer då. Men då hade vi grundat med lite baconinlindad sparris och snacks i form av cashewnötter med havssalt så vi orkade inte äta så mycket…

Jag tog med mig mamma ut på gökotta i Lyngaskogen. Vi hörde visserligen ingen gök, men vi hörde annan fin fågelsång så det fick duga. Det känns som det blivit lite av en tradition att visa de jag känner den höga sandkullen på 38 meter. Och att gå slingan på 5 km som mynnar ut i stranden (via en liten avstickare). Och att förklara att Lynga strand minsann blivit framröstad som Halmstads bästa strand men att det sällan är trångt bland de badande här, och så går man och pratar och diskuterar hur det kan vara så. Varför ska alla trängas på Tylösand, eller än värre – Östra stranden?

När vi kom hem väckte vi Grabben som anlände Halmstad vid 4-tiden imorse efter maratonträffen på Runners Store igår. Det verkar ha varit en lyckad kväll vilket är roligt. Jag är fortfarande förvånad över allt nytt han tar sig för. Dels att han varit rätt så konsekvent i både bloggande och tränande (trots skadeproblem) och nu – att han grejar med events.

Framåt förmiddagen dukade vi upp till stor frukost med allt och lite till. Bäst var nog ostbrickan med fyra sorters ostar, bland annat en fantastiskt god Gruyère!