Träningsglädje

Nu är vi hemma och första omgången tvätt maler i maskinen. Solen skiner och New York känns redan väldigt långt borta. Nu blir det mer träning och mindre drinkar, choklad och donutglass i den här bloggen. Jag jobbar fortfarande på min snabbhetsträning och imorgon är det 1 juni vilket är det datum då jag ska slå nytt PB på min indexrunda.

Innan vi lämnade New York hann vi med en vända på Brooklyn bridge. Det var sjukt varmt och jag var klädd i svart. På eftermiddagen bestämde vi oss för att ta krångliga tåg till flygplatsen istället för taxi och det var en upplevelse i sig. Vi var aldrig riktigt säker på att vi var rätt förrän vi satt på flyget. Inte ens vårt flygnummer stämde med vad som visades på skärmarna. Men hem kom vi!

I lördags hade vi en heldag med Nilla och några timmar av den spenderades på en skybar på 230 5th avenue. Enligt ett tips från en tidning är det New Yorks högsta skybar men eftersom hela takterassen var klädd i grönt och andra blommande färger gick det inte att kolla ner på gatan. Däremot satt vi med snygg utsikt mot Empire state building och några andra rätt höga byggnader.

Takterassen är gigantisk och att gå hit är verkligen ett tips. Vi sippade på bellinis och raspberry mojitos från sen eftermiddag tills dess att mörkret slagit till och Empire state klätts i vita, röda och blå färger inför dagens Memorial day.

Sista morgonrundan i Central Park slog jag på stort och sprang hela loopen, från Columbus Circle till nedersta delen av Harlem som norra biten av parken snuddar. Hela loopen blir runt en mil och det är som att springa ett enda stort lopp. Det är folk runt omkring en mest hela tiden. Mest cyklister och löpare närmast Columbus Circle och sedan mest cyklister längst upp mot Harlem. Där uppe är det dessutom backigt som fasen.

Någon stackars cyklist hade krockat med något längst bort på loopen och så mötte jag en barfotalöpare och ett gäng five fingerslöpare. Det finns alltid något att titta på…