Jag var inne en sväng på Åhléns i Malmö idag. Läste att SpinSpirit fyndat Timbukt2väskor för 299 kr på just Åhléns (i Göteborg) och jag ville mest se efter om jag kunde göra samma fynd. Men på Åhléns i Malmö har de inte ens några sådana väskor. Jag råkade gå förbi några kvadratmeter med kläder och hittade lite fint som jag ville prova. Att det hände var ungefär lika sannorlikt som att jag provade en del kläder på Kappahl igår. Det vill säga inte alls.
Det är lite lustigt att shoppa kläder. Jag försöker verkligen att köpa sådant som jag redan inte har. Jag tar med mig massa färgglada grejer till provrummet bara för att märka att jag faktiskt passar bäst i svarta plagg som är otroligt enkla. Se på bilderna nedan bara:
Högst upp till vänster: Kul silkig top med i snygg isblå nyans med puffärmar som ska vara så hett och trendigt. Men det där puffiga passar liksom inte mig. Men det som passade värst var nog att toppen var så jädrans kort. Jag är en lång person på 180 cm – midjekorta raka toppar ser liksom inte bra ut. Alls.
Högst upp till höger: Ljus himmelsblå blusaktig tunika som är lite längre bak än fram. Modellen är lös och luftig och jag ser därför gravid ut trots resår under bysten. En no-no.
Längst ner till vänster: Snygg vinröd blus i längre modell med lite detaljer vid halsen. Snygg – men går inte att knäppa runt höften trots att jag har på mig största storleken. Hepp.
Längst ner till höger: Svart luftig men ändå figurnära topp i chiffongaktigt material. Ganska hög i halsen med snygga knappar i nacken. En fullträff för 299 kr. Så himla enkel men ändå så jädrans snygg. En typisk Saratopp.
Jag skulle kunna tycka att jag är fast i en ond cirkel av svarta kläder i samma stil. Men frågan är om jag vill komma ur den? I mina ögon är det dessa plagg som klär mig bäst. Varför sluta med något som funkar? Fast… jag hade kunnat köpa den svarta toppen om den fanns i vitt också. Jag älskar vitt och svart. Och alla andra färger på alla andra.
Sådär, nu har ni varit ute och shoppat med mig. Skoj va!
