Träningsglädje

Knappt hade jag landat på kontoret, käkat lunch och öppnat datorn, förrän jag skulle iväg igen. Laddade med lite latte och fick ont i magen, precis som vanligt. Nilla tror att det kanske är garvsyran i kaffet jag inte tål, men det finns ju i rödvin också och det är inga problem att dricka. Eller är det mjölk i kombination med kaffe? Mjölk i vanliga fall är min favoritdryck. Ska testa sojalatte lite mer och se om hur jag mår efter en sådan…

Fick sällskap av Åsa (med helt klart snyggaste outfiten – rosa proffscykelbrallor ovanpå lila tights och med rosa linne till slår liksom allt annat!) under båda eftermiddagspassen och till finalpasset anslöt sig Nilla. Det var riktigt bra att jag hade spinningsällskap idag. Inget av de 2 passen var någon höjdare. Det första passet var kasst rent allmänt och på det andra passet var i och för sig upplägget riktigt bra (uppvärmning + superlångt block på uppemot 15-20min där man skulle stegra pulsen långsamt och sedan 3-4 block på 4 min där man också skulle toppa pulsen) – men den totala avsaknaden av träningsglädje kombinerat med musik som inte passade mig gjorde det hela till en rätt medioker tillställning. Upplevelsemässigt. I ansträngning så var det 2 riktigt bra pass trots allt. Enbart tack vare mina spinningvänner. Tack Åsa, tack Nilla!

Jag, Åsa och Nilla!

Jag har öppnat dörren på vid gavel för svininfluensan och dess kusiner. Ser ni hur jag bär med mig vattenflaskan? Och den ska jag dricka ur sedan, bara sådär! Det är faktiskt ganska puckat.

Men det finns fler saker som är puckade. Som när man efter att ha varit på toaletten vrider på kranen, tvättar sig omsorgsfullt och sedan stänger av den smutsiga kranen med rena händer. Det är också ganska puckat.

Jag läste nyss på en blogg där bloggaren ville vara mer miljövänlig så nu skulle hon börja skölja ur mjölkpaketen och lämna dem till återvinning. Alltså, tanken är ju god men det var ju det där med att spara på vattnet också, det går åt rätt mycket vatten när man spolar ur kartonger…

Jag blir rätt skeptisk och väldigt anti när man väljer ut kändisar till att vara ambassadörer för vissa saker. Som att vara miljösnälla till exempel. Sedan när har en kändis blivit miljövänlig? De, om några, är väl otroligt resursineffektiva. Men nu var det inte det jag skulle skriva om, det var ju det där med att jag i flera dagar gått runt och bjudit in svininfluensan på party.

Omladd. Omladd. Omladd. Omladd. Omladd. Tog en latte till laddandet och fick ont i magen. I should have known better. Jaja… nu ska jag spinna för allt vad hjärtat tål!