Jag lyckades sova i 2.5 timmar efter spinningen, sÃ¥ just nu känns det som om jag inte alls tränade spinning imorse – utan igÃ¥r. Vilket jag i och för sig ocksÃ¥ gjorde…
Morgonens klass var en förkoreograferad klass och det verkar som jag har nÃ¥got inbyggt motstÃ¥nd till sÃ¥dant. Jag tyckte det var trÃ¥kigt och kom pÃ¥ mig själv att sitta och spinna och faktiskt svettas lite men ändÃ¥ önska att klassen var slut. Musiken var bra och upplägget var faktiskt helt okej men allt vad civil olydnad (typ att ibland stÃ¥ fastän inte instruktören gör det) heter är typ förbjudet pÃ¥ SATS gula förkoreograferade klassar. Man ombeds göra precis vad instruktören gör. Och jag tror inte pÃ¥ instruktören alls när hon säger ”den här klassen är skapad sÃ¥ att vi kan utmana oss själva”. För även om jag blev svettig – sÃ¥ kan jag bli svettigare. För jag kan liksom inte lägga pÃ¥ hur mycket motstÃ¥nd som helst pÃ¥ cykeln för att göra vissa delar jobbigare. DÃ¥ fÃ¥r jag bara mjölksyra. Nej ibland mÃ¥ste jag ta till andra knep – som att stÃ¥ upp, för att pulsen ska fÃ¥ klättra. Det är därför jag har en speciell förkärlek till instruktörer som säger att det är okej att cykla ”hur man vill” – bara man kommer Ã¥t den rätta känslan som eftersträvas just där. Just dÃ¥.