Träningsglädje

Jag vill inte sitta här och jobba. Inte just nu i alla fall. Just nu vill jag hem fort som ögat, byta om till springkläder och sätta Ipodlurarna i öronen. Sedan vill jag ut och testspringa en av mina favoritrundor: på tid! Tiden ska bli mitt index. I höst ska tiden kapas, förbättras och överträffas. Till skillnad från mitt 400-metersindex vet jag inte hur lång kvällens runda är. Men det spelar inte så stor roll. Jag märker ju tydlig skillnad när jag blir snabbare. Klockan visar vägen.>

Någon bloggare skrev att hösten är det nya nyåret. Det är nu till hösten vi ska ta tag i våra liv – framförallt vad gäller träning och hälsa. Det skrivs återigen kom-i-gång-artiklar och tipsas om grejer. I Dagens Industris Weekendbilaga kan man läsa, önska och dregla. Jag vill ha cykeln (men den där glänsande hanteln ger jag inte mycket för)!

>

Jag var nästan först ut med att testa nya SATS Stadshagen

55 minuter morgonpump

Nya SATS Stadshagen faller under kategorin ”gym som är lika fräscha och hemtrevliga som ett vardagsrum”. Här finns sedan tidigare SATS Sickla, och i viss mån även SATS Telefonplan. Att träna på ett gym som är rent och fräscht gör så otroligt mycket för träningslusten – även om vissa av nyss nämnda gym ibland riskerar lite för låg puls i atmosfären på grund av läget.

Imorse var vi ändå en ovanligt stor skara pumpare. Jag hade gjort hemläxan och ökade mina vikter – framförallt på bröst, rygg, och biceps. Det känns i bröstmusklerna och i mina armar. Jag känner mig matt och trött i dessa muskler och det är en känsla jag är helnöjd med.

Imorse, precis som pumppasset förra veckan på SATS Söder, var det folk som under passet gick tillbaka med sina viktplattor och brädor allteftersom. Sådant stör otroligt mycket. Jag stördes speciellt mycket under förra passet då jag hade min plats precis bredvid brädorna. Folk kom hela tiden under passet och ställde tillbaka sina brädor. Jag kan förstå att man har bråttom efter passet – men välj då en plats bredvid redskapen så störs inte alla andra. Att avbryta träningen under halva passet för att ställa tillbaka grejer innan vi är klara är respektlöst. Jag har hört instruktörer säga till om detta förut, men det var länge sedan nu – har ni gett upp gällande detta eller? Jag hörde precis talas om en incident då någon tappade en viktplatta på en deltagares huvud (som bröt näsan) under magträningen då denna ”någon” skulle ställa tillbaka sina grejer trots att passet var långt ifrån slut. Sådana olyckor är så jäkla onödiga…

Även om jag var irriterad under passet är jag som en ny människa såhär efteråt. Jag är pigg och glad och energisk och livet leker. Det kan också bero på att jag gick och la mig klockan 18 igår kväll. Visserligen med tanken att gå upp lite senare på kvällen men jag övergav de planerna och sov vidare. Ibland är det fantastiskt skönt att bara ha sig själv att tänka på. Sig själv och sin egen träning! Och så jobbet såklart… är man nästintill egenföretagare finns jobbet alltid där. Jag ansvarar ju för min egen lön till 100%. Jobbar jag dåligt tjänar jag dåligt. Samtidigt som det är otroligt skönt att påverka sina egna arbetstider är det ett stressmoment som alltid finns på näthinnen. På väg från gymmet diskuterade jag och Coola Karin (nej, vi gör inte alltid allt tillsammans – men ganska mycket) hur skönt det vore att vara ”hemmafru” (dock skulle jag gärna kalla det något annat). Då kunde vi träna, träna och träna. Och laga lite mat ibland.>