Träningsglädje

Det är svårt att förstå att juni är till ända när man tittar ut genom fönstret men så är det. Och så säger även min träningskalender på Funbeat. Juni har inte varit en speciellt bra månad.

Träningssammanfattning

450 minuter.
522 minuter.
312 minuter.
365 minuter.

Så sammanfattas juni i antal träningsminutrar. För min del är det inga siffror att hurra över. Jag brukar träna mer. Jag har som målsättning att träna mer.

Det handlar inte alltid om minutrar. Det handlar också om kvalitet. 30 minuter fartlek är bättre än 60 min powerwalk i syftet att springa snabbare. Och visst har jag blivit snabbare. Visst känner jag att det går bättre. Men junis minutrar består tyvärr inte bara av kvalitet. Fördelningen mellan kvalitet och kvantitet är mer eller mindre densamma som övriga månader. Det är helt enkelt så att jag i juni tränat mindre.

I juli ska jag träna mer. I juli är det semester. Semestern bjuder alltid på riktigt bra träning. Egentligen spelar det ingen roll var man är. Semester ger fler möjligheter och fler tillfällen och så mycket mer tid. Jag skulle vilja ha semester mest hela tiden – tänk så mycket man kunde träna då!>

Det är måndag och avresedag från Halmstad. Stockholm och jobbet kallar. Jag har lätt men skön träningsvärk i rumpan (främst i vänstra delen av någon underlig anledning) och mellan en arbetsintervju här i Halmstad och min lunchdate med grabben råkade jag springa in i några affärer och slå till på några fynd. Halmstad är en jäkligt bra stad att shoppa i. Ironiskt nog gör jag alltid mina bästa köp i mindre städer.

Köp jag gjort den senaste tiden som jag är speciellt nöjd med är (ej inköpta idag):

Max Factor miracle touch liquid foundation är
förutom det löjligt långa namnet en av de bästa
budgetfoundations jag provat.
Det är inte speciellt ”liquid” och i en särskilt behållare
i den lilla burken finns en skumgummiapplicator.

Jag vill ha en brun utan sol-produkt som ger bra färg

och som inte stinker BUS på lång väg.
Estée Lauders variant ger guldbruna ben efter en applicering
och luktar förvisso – men inte traditionellt BUS utan
BUS på Estée Laudersätt.

Stimorol Fusin i smaken jordgubb-lime:
jäkligt gott tuggummi!!

>

Jag hade verkligen ingen lust. Men det blev riktigt roligt!

Fartlek i backar

Efter förmiddagens pass åkte vi ut till stranden i Halmstad. Inte Tylösand, utan Östra. Den stranden som inte anses vara lika fin. Det är den inte heller. Men den är grym ändå.

Det blåste rätt så friskt och vi var både frusna och väldigt sömniga när vi körde hemåt för att snabbt byta om och sedan springa i terrängslingan i Oskarström innan det var dags för avspark i den där matchen som tydligen också var EM-final.

Jag velade ett tag. Men eftersom jag tidigare ätit en underbar glass (smakerna lemon curd, tiramisu och chokladboll från Sia är supergoda) var det lika bra att byta om och pallra sig iväg. Jag visste dessutom att får jag bara på mig kläderna så får jag också på mig motivationen. Och om inte det räcker så försvinner allt vad sömnighet heter när man väl är ute i spåret.

Jag hittade en rolig skylt – som jag aldrig sett förut.
Har ni?

Det är ingen grabb. Det är en pajas.

Precis i slutet av slingan, efter den
brantaste backen – fanns det blåbär.

Terrängslingan i Oskarström är på 2 kilometer. Med många småknixbackar, svängar och en del annat upp och ner-löpande är den riktigt bra. Eller som grabben uttrycke det: det är alltid nära till mål eller varvning så man vågar springa på.

Jag tyckte jag sprang på rätt så bra. Överlag springer jag på rätt så mycket bättre nu än förut. Jag känner skillnaden på drivet i steget och det känns relativt lätt att öka farten ganska rejält. Nästa mål är att springa snabbare under längre distanser. Och att fortsätta min backträning såklart. På torsdag till exempel. Då ska jag träffa bloggvärldens snyggaste träningstjejer – vi ska rusa uppför backar. Kan man ha roligare? Tveksamt!>