Träningsglädje

Jag erkänner. Jag är fast i juiceträsket! Jag är helt otroligt ofantligt väldigt mycket såld på Brämhults juicer!

Brämhultshistorien

Det började egentligen väldigt simpelt. Sigvard Berggren, som senare startade Borås Djurpark, bestämde sig helt enkelt för att pressa juice ur några morötter. Det uppskattades och folk började fråga efter fler juicer. Enklare kan det väl inte bli!

Idag är Brämhults också Kunglig Hovleverantör. Grattis!

Min favorit är blandningen apelsin/jordgubb. Den innehåller inget tillsatt socker vilket ger den extra plus!

Juice

När man snackar juice vet folk ofta inte vad de pratar om. Färskpressat? Koncentrat? Nektar? Vadå?

Jag har rett upp det hela:

Nypressat

Nypressad juice är juice som pressats så nära konsumtionstillfället som möjligt.

För att klara det fraktas den färska frukten till det land där juicen ska pressas. Inom någon dag har frukterna pressats och tappats på flaska för kyltransport ut till butikerna.

Smaken på nypressad juice förändras i takt med årstiden. Det beror på att juicen pressas av olika fruktsorter beroende på säsong. När apelsinerna är finast i Spanien köps de därifrån, andra delar av året kommer de från andra delar av världen.

Nypressad juice behandlas mycket varsamt för att smak och vitamininnehåll ska bevaras.

Nypressad juice håller cirka 2 veckor vid kylförvaring. Eftersom nypressad juice är en naturlig produkt, kan den börja jäsa vid varmare förvaring.

Färskpressat

Färskpressad juice pressas i samband med skörden. Det innebär att frukterna pressas i de länder där frukten växer.

För att uppnå en konstant smak över året, kan fruktjuicer från olika pressningstillfällen sparas och blandas. Det gör att man kan erbjuda vissa smaker året runt, trots att rätt färsk frukt inte finns att tillgå.

Efter pressning pastöriseras den färskpressade juicen innan den kyls eller fryses. Sedan fraktas juicen till tappningsanläggningar där den pastöriseras igen innan den förpackas. Aromer och fruktkött som separerats från juicen under processen får återföras till samma juice igen.

Färskpressad juice bör oftast förvaras i kyla och håller då cirka 1 månad. Längre hållbarhet kan uppnås via kraftigare pastörisering och val av förpackning samt förpackningssätt.

Koncentrat

Frukten pressas i anslutning till skörden.

Direkt efter pressning extraheras merparten av vattnet i juicen bort. Juicen koncentreras flera gånger till önskad koncentration uppnåtts.

Kvar blir ett juicekoncentrat som packas på aseptiska tankar eller fat. Dessa fraktas till tappnings- anläggningar där man tillsätter nytt vatten och återför aromer och fruktkött som avlägsnats vid koncentrations- processen.

Man får dock inte tillsätta mer vatten och arom än vad som tagits bort. Därefter pastöriseras juicen och tappas på förpackning.

Juice från koncentrat kan antingen förvaras i rumstemperatur eller i kyla, beroende på förpackningsteknik och hållbarhetsbehandling.

Juicen håller upp till 6 månader.

KONCENTRAT

Koncentrat görs på samma sätt som juice från koncentrat. Skillnaden är att konsumenten själv får tillsätta vattnet.

Koncentrat kan förvaras i rumstemperatur och hållbarheten är lång, ofta upp till 1 år. När man väl öppnat och spätt ut produkten bör man dock förvara den i kylskåp och konsumera den inom 1 vecka.

NEKTAR/DRYCKER

Nektar och fruktdrycker består av fruktjuice, koncentrat och/eller fruktpuré med vatten och socker som blandas till önskad smak.

Nektar ska innehålla minst 25% frukt eller bär. Denna procentsats beror dock på typ av frukt eller bär. För vissa frukter gäller högre gränsvärden.

(Källa: www.bramhults.se)

Visste du att…

Te minskar cancerrisken med 46 procent

Är du typen som njuter av en ångande het kopp te två gånger om dagen?
I så fall löper du avsevärt lägre risk att utveckla cancer i äggstockarna, jämfört med kvinnor som inte dricker te varje dag.

Budskapet kommer med anledning av en gigantisk färsk undersökning med över 61 000 kvinnor mellan 40 och 76 år som har besvarat ett frågeformulär om sin kost. Forskarna följde kvinnorna under 15 år och kom fram till att två koppar te om dagen minskar risken för cancer i äggstockarna med 46 procent medan en enda kopp te minskar risken med 24 procent. De flesta kvinnorna i undersökningen drack svart te, men forskarna säger att alla sorters te har den positiva effekten, vilket de tillskriver teets stora innehåll av flavonoider. Flavonoider är bland de kraftigaste antioxidanter man känner till.

(Källa: Reuters Health)

Teets många fördelar

I mer än 5000 år har vi människor druckit te. Te har massor av goda egen­­skaper och förebygger till exempel cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom stärker te ditt immunförsvar och sätter fart på både ämnesomsättningen och fettförbränningen.

Den bittra smaken

Det är ett utbrett missförstånd att garvsyran gör teet bittert. Den bittra smaken som kan finnas i teet härstammar från flavonoiderna. Huvudparten av dem friges från tebladen under de första minuterna som teet står och drar.
Svenskarna dricker i genomsnitt 0,3 kilo te per person och år.

(Källa: JordbruksverketFrån I FORM 7/2006)

Styrketräning – denna mytomspunna aktivitet. Det är mycket vi inte vet, och mycket vi tror oss veta…

Myt 1: Träningsvärk

Träningsvärk är ett resultat av små bristningar i musklernas fibriller och att det är därför skadligt att träna innan man är
smärtfri.

Det finns många olika teorier om vad träningsvärk beror på. Fram till för ett par år sedan dominerade muskelbristnings-teorin.

Men genom analyser av muskelbiopsier hade man sett att det inte alls rörde sig om några bristningar, utan att musklerna direkt svarade på ansträngning genom att förstärka sig. Detta sker genom att mängden protein ökar samtidigt som de minsta sammandragande enheterna i musklerna blir fler.

Man har fortfarande ingen bra förklaring till själva smärtan, men antar att den beror på den svullnad som uppstår kring den belastade muskeln. Ytterligare träning då muskelvärken har inträffat är alltså inte skadlig på något sätt.

Än i dag står det fortfarande fel i många handböcker. Endast nyare artiklar hänvisar till den senare förklaringsmodellen till hur muskelvärken efter träning uppstår.

Myt 2: Stretching

Stretching minskar träningsvärk

Stretching har, i motsats till vad många tror, ingen positiv effekt på träningsvärk. Det finns åtminstone inga studier som visar på detta.

Myt 3: Lågintensiv träning

Lågintensiv träning förbränner mer fett

I en sex månaders studie på 67 överviktiga människor, förlorade den grupp som utförde korta övningar med hög intensitet mer fett än den grupp som utförde flera övningar med låg eller måttlig intensitet.

Likaså antar de flesta att långa konditionspass med låg intensitet bränner mer fett. Men mer och mer forskning visar att det är intensiteten, alltså
ansträngningen, som är nyckeln till fettförbränning och inte tiden.

Intensiv styrketräning kan alltså vara lika effektiv som konditionsträningen för fettförbränningen. Dessutom fortsätter musklerna sin aktivitet långt efter styrkepassets slut, vilket ytterligare spär på fettförbränningen

Myt 4: Stretch

Att stretcha före styrketräning förbättrar resultatet

En hel del studier bekräftar numera att passiv stretching före en intensiv muskelkontraktion minskar möjligheten att skapa bäst styrka.

Rekommenderad uppvärmning inför styrketräningen är att göra lättare set på den övning du ska köra.

Stretching är viktigt för att bygga styrka och förbättra prestationsförmågan eftersom det ökar/behåller rörelsefunktionen på leder. Men lämna stretchingen till i slutet av träningspasset.

Myt 5: Lätta vikter

Om du lyfter lätta vikter med fler antal repetitioner så kommer du att ”tona” och ”definiera” dina muskler

Man kan inte forma en muskel på olika sätt förutom att göra den större eller mindre.

Vill du att en muskel ska bli större och synas tydligare måste du träna den så att den blir större.

(Källa: primaviva)