Jag checkade ut relativt tidigt från kontoret och snörade på mig mina turpjäxor. Jag köpte nya (mina första) turskidor sent i höstas men har ju bara åkt på dem en gång; en kvällstur till Vita renen i Edsåsdalen.

Det känns som att turskidåkning är njutaråkning så jag satte på mig underställ och skalpjagg och förberedde mig inte på att bli särskilt svettig – till skillnad från när jag åker längd. Då är det är tighta funktionsplagg som gäller, ungefär som när man springer.

Det var mysigt att skida runt i maklig takt på fjället i någon timma och se solen gå ner i ett rosa moln och känna mörkret sänka sig – och knäppa på pannlampan och stänga in sig i sin egna bubbla. Det var en annan typ av power hour än det cykelpass jag var på igår ikväll på SATS Åre. Då handlade det mer om mjölksyra, svett och urdruckna vattenflaskor.

På torsdagskvällar håller Vita Renen på Renfjället öppet mellan kl 18-20. Det är då man sätter pannlampan på huvudet och knäpper på turskidor eller snöskor (eller får skjuts för en sjuttiolapp) och tar sig uppför berget.

Att gå med snöskor bjuder på en magisk tur och man är väl värd den där middagen på Vita Renen nästan på toppen av Renfjället. Men det är lite retligt. För med snöskor kan man inte ta liften uppför skidbacken i början och man kan inte glida utför berget när man ska ta sig hemåt. Men; det ger desto fler steg på sina hälsoappar och aktivitetsarmband så det är mycket win ändå. Dessutom kan man ta sig tid och njuta mer av stjärnhimlen som ligger som strössel ovanför huvudet.

Fast det höll på att bli som så att vi inte kom upp eftersom SJ strulade hela dagen. Katta skulle kommit med tåget som kom fram till Åre strax efter kl 15 men klockan 12 stod det tåget fortfarande kvar på perrongen i Stockholm. Eftersom hon anade vart det barkade (tåget ställdes senare in helt) så kastade hon sig till Bromma och tog flyget upp. Jag hämtade henne i Östersund och så körde vi raka vägen till Edsåsdalen där hon fick byta om i bilen och snabbladda pannlampan.

Sedan tog vi oss uppför fjället; i totalmörker med bara snö och träd och lite senare snudd på kalfjäll runt omkring oss.

Ibland såg vi en annan pannlampa skymta omkring oss. Det är så häftigt att vara ute och ensam fastän det är andra runt omkring. Alla hejar i spåret och det är god stämning trots att man inte känner varandra. Totalt var vi runt en tio personer som åt middag uppe på Vita Renen, varav några bodde kvar där uppe på fjälltoppen över natten.

Katta valde souvas medan jag slog till på en hemjgord gnocchi med svamp. Sedan avslutade vi med en varm choklad med grädde innan vi begav oss nedåt igen. Så jäkla bra torsdagskväll alltså!

Vita Renen är ett klassiskt utflyktsmål. Har ni läst detta:

> Min allra första kvällstur till Vita Renen med gänget från Houdini

> Vita Renen i dagsljus; när vi tog oss dit med mormor – power ladyn i min familj

> Den gången när vi sprang till Vita Renen (och jag samma dag lärde mig crawla på 30 minuter)

> Förra säsongens sista skidtur gick till Vita Renen den 18 april; här är bilderna från våren i dalen och snön på fjället

Imorgon kommer min kompis Katta hit till Åre. Jag längtar! Både efter att få besök av en fin vän, men också någon att dela allt härligt med. Det är fantastiskt att få uppleva allt som jag gör; men ännu mer fantastiskt att få uppleva det tillsammans med någon.

Jag har samlat på mig några grejer som jag vill visa Katta. Hon har ju varit här några gånger förut men ändå finns det så mycket kvar att göra.

Såhär såg det ut förra vintern när Katta hälsade på. Och här är från besöket förrförra vintern!

Om du är på väg till Åre så är här sju saker jag tycker att ingen besökare till Åre får missa i vinter:

(utan inbördes ordning ska tilläggas, det hade blivit för svårt att rangordna)

1. Kvällsskidåkning. Det imponerande ljuset i framförallt VM8:an är det bästa med skidåkning i det kompakta vintermörkret. Här är mer info från SkiStar om kvällsskidåkningen.

2. Stendalsliften om eftermiddagarna en solig vinterdag. Just Stendalsliften öppnar först den 8 februari och det är efter lunch du ska bege dig hit. Den ljuvliga skidåkningen som många gånger hittas här alltså!! Se framförallt bilderna 3, 4 och 6 i det här blogginlägget (fotade en gång när jag hade inbyggd kamera i mina goggles).

3. En kvällstur till Vita Renen i Edsåsdalen. Här är en artikel jag skrev till Visit Åre om det.

4. Längdskidåkning med fikastopp. Antingen milspåret i Björnen med en avstickare till Bergstugan vid Fröå gruva – eller en tur i spåret i Ullådalen som är runt 5 km långt och som går förbi Lillåstugan.

5. Ett av förra årets absolut bästa upplevelser när vi åkte baksidan till Huså för lunch – och fick skoterskjuts tillbaka till Åre.

6. Ett restaurangbesök. Åre har restauranger i världsklass. Prova till exempel Vinbaren, Capo eller Fjällpuben. Eller varför inte roliga tapas på nya Arne’s (gamla Ölbaren) – jag var där i fredags och kan verkligen rekommendera fish tacos, spring rolls och pommes med parmesan och tryffel!

7. Ett besök till Ristafallet nu när Tännforsen har stängt i vinter (alltså, fallet är ju fryst och fint precis som vanligt men det är varken skottat, sandat eller belyst). Är du löpsugen så kan du springa runt fallet och se det från flera olika håll. Här är från när jag sprang Ristafallsrundan i våras!