Jag körde upp från Stockholm till Åre i söndags. Merparten av tiden med den härliga förnimmelsen av den tryggaste doften i världen; den av stall och häst!
I Öregrund (ja, det blev en omväg…) stannade jag till hos min vän Ella på Snäcksjön och efter obligatorisk fika och en sväng runt gården så hämtade vi in ett par hästar från de olika hagarna och sprayade oss för skydd mot broms och annat – och satte upp på fina islänningar.
Från att ha varit hästtjej i unga år till att ha paketerat all erfarenhet och kunskap i bakhuvudet under evigheters evighet är jag snart tillbaks på banan igen. I söndags avancerade jag dessutom flera steg i Ellas ögon eftersom jag satt kvar på hästryggen när min häst hoppade tvärt åt sidan mitt under full galopp när några tjädrar flög upp från diket och skrämde slag på min islänning. I huvudet hann jag tänka att det var så jobbigt med skrubbsår – som jag skulle fått om jag trillat av – så det var lika bra att jag satt kvar där jag satt med ena foten i stigbygeln och den andra dinglandes. Men det gick ju fint!
Såhär såg det ut senast jag var hos Ella. Jag var nöjd med sommaren redan då – och sa att resten bara var bonus. På vintern ser det ut såhär – jag börjar faktiskt längta lite…