När klockan var strax före 23 igår bestämde jag mig för att det var dags för en löptur. Regnet som öst ner sedan eftermiddagen fortsatte att vräka ner men det var en del av tjusningen med att komma ut. Att springa genom sommarkvällarna i regn är något jag drömmer om på vintern och man blir aldrig mer än blöt.

Jag var i Öregrund hela dagen hos min kompis Ella. Vi tittade till de dagsgamla fölen på dagen och när vi var längst bort i hagen öppnade sig himlen första gången. Regndropparna slog hårt mot huden och övergick till hagel och snart var vi så blöta att det inte spelade någon roll. Resten av eftermiddagen tillbringade vi med att sträckkolla den sista säsongen av Skam innan jag tog mig ut på löppasset – och blev sommarregnsblöt igen.

Om en månad tar jag mig an 11 mil i fjällen och jag känner mig redo. Känslan i benen igår kväll var oslagbar. Livet just nu är oslagbart!

Jag började min söndagsmorgon med yoga som en inre omfamning till min kropp eftersom jag skulle tillbringa hela dagen i bil. Yoga har alltid varit ett love-hate relationship för mig. Jag har yogat mycket men oregelbundet. Jag har gått Ashtangakurs, jag har haft medlemskap på Bikramstudio, jag har varit på yogaresor och jag har provat på Kundalini och en del annat.

Yoga är fantastiskt och mjukt och värmande – men yoga är också ärligt, naket och avslöjande. Med min strulande rygg har jag alltid tyckt att solhälsningarna varit den mentalt jobbigaste delen av yogan eftersom det varit obekvämt. Inte obekvämt på det sätt att man kan träna sig till mer bekväma solhälsningar – utan som att min kropp protesterat i det tysta. Det har helt enkelt inte klickat.

Därför erkänner jag att jag suckade lite inombords när Therése avslutade söndagens sköna yin- och flowklass med just solhälsningar. Därför blev jag också så förvånad och kärleksvarm när kroppen faktiskt myste sig igenom flödet.

Vilken skillnad det är att yoga med en kropp som inte behöver kompensera för en skada och hela tiden förhålla sig till den! Känslan efteråt var att jag ville gå ut och flytta ett berg. Men jag körde 55 mil till Öregrund istället – som vanligt med bilen fullpackad med diverse saker eftersom jag inte riktigt vet vad livet bjuder på.

Jag lever sommardrömmen på Snäcksjön i Öregrund just nu. Med vänner, islandshästar, vackra solnedgångar och ett hav av grönska. Så jäkla fint är det – och såhär har dagarna sett ut:

Fredagen var en dröm med kvällsritt när det svalnat lite, följt av badande hästar och lite senare skaldjur på altanen.

Hazel hänger med gårdshunden Alice och lär sig allt om stallivet. Hur man hoppar från bryggor bemästrar hon redan.

Vi har gjort milkshakes också. Klart somrig grej! Glass och mjölk, och lite rippel på insidan av glaset! Efter det så tog vi ett styrkepass på gräsmattan med hantlar och lite grejer. Älskar spontanträning! …och morgonjogg vilket jag hann med i fredags morse.

Och så avslutar vi såhär igen. Sommardrömmen!