Jag började min söndag i NYC runt klockan 04.00. Då ringde klockan för marathonlöparen som sov bredvid mig. Redan då hörde jag vinden vina utanför fönstret och jag tänkte att det skulle bli en tuff dag för löparna ute på New Yorks gator. Jag spenderade den tidiga morgonen med datorn i knät.
Strax innan klockan 7 drog jag på mig träningskläderna och promenerade den korta biten till Soul Cycle – dags för ännu ett morgonpass! Det var en annan instruktör på ledarcykeln och passet var om möjligt lite tuffare. Men det var också en enorm boost till systemet. Så jäkla kul alltså!
Efter dusch och ombyte plockade jag upp Emelie från Beacon Hotel som ligger nära NYLO där vi bor. Hon skulle också sprungit men blev sjuk precis innan start. Vi tog en promenad från 77:e gatan ner till typ 18:e och på vägen plockade jag upp frukost på Juice Press. Sjukt dyrt var det. Grön smoothie och chiapudding för 17 dollar. Som jämförelse kan jag nämna att en stor Cola och en påse Lays som jag köpte till marathonkillen kostade typ 3 dollar.
NYC marathon är inte särskilt publikvänligt om jag jämför med Boston, säkerhetskontroller gjorde det svårt att komma in till Central Park. Jag och Emelie satte oss på Magnolia Bakery och tog en fika för att vänta in ett sms om att Snabba Fötter kommit i mål!
Här är han – marathonkillen med Snabba Fötter. Det var tydligen tufft på banan: kallt och blåsigt. I stort sett alla tappade minutrar på sin måltid. Mer om loppet läser ni här inom kort.
Efteråt låg han i underställströja och åt chips ett tag. Men inte för länge. Snart nog promenerade vi ut för middag!
Vi hade siktet inställt på Hell’s Kitchen. Här finns många kul restauranger!
Vi brukar alltid gå till El Centro varje gång vi är i NYC. Vi fastnade för detta mexikanska ställe första gången vi var här! Jag dricker alltid sangri-ita – en mashup mellan frozen margharita och sangria, och Snabba Fötter beställer alltid in fajitas. Stället är litet, stökigt och med hög ljudvolym. Perfekt vissa kvällar med andra ord!
Efteråt tog vi tunnelbanan upp till 86:e gatan. Jag hade läst ett tips om Café Lalo som också är en efterrättshimmel. Det är ett rätt så stort café där borden står tätt och med massor av folk. De har också mackor och brunch och lättare mat på menyn men i disken trängs också massor med tårtor och cheesecakes och kakor och annat. Vi gick all in på chokladshock och körde både chokladtårta och varm choklad. Sedan mådde vi lite illa när vi promenerade hem i stormen och kylan. Det är smällar man får ta.
