långpass

Långpass inför marathon

I helgen var jag ute och sprang lÃ¥ngpass – jag tränar just nu inför marathon i Dublin i slutet av oktober. Jag har sprungit rätt mycket terräng under sommarhalvÃ¥ret; men 20 km terränglöpning i fjällen är inte samma sak som att nöta 20 km pÃ¥ asfalt. Därför valde jag att springa helgens lÃ¥ngpass pÃ¥ en grusväg – och sedan vända efter halva distansen.

Att springa terräng på fjället är lite som att vara ute på äventyr; som till exempel när jag sprang den här magiska rundan till pyramiderna och Issjödalen. Men på mitt senaste långpass ville jag inte ha ett uns äventyr. Jag ville bara känna hur kroppen kändes av 24 km platt mark under fötterna.

Jag började i Åre Björnen och sprang den hÃ¥rt packade grusvägen mot HusÃ¥. Jag hade koll pÃ¥ de första fyra kilometrarna frÃ¥n det här löppasset, men blev förvÃ¥nad när de sista tre-fyra kilometrarna (före vägen tog slut i HusÃ¥) bara gick rätt nedför. Jag visste ju att ju mer nedför det gick – desto mer uppför skulle det gÃ¥ efter vändning. Och det gjorde det ju, med besked.

Trots att jag ofta springer runt två mil så kan jag inte låta bli att tycka att det är långt. Att vara mentalt stark är en av mina bästa grenar men idag fascinerades jag ändå över hur långt ett marathon är; och det rubbade min balans lite.

Jag tog fram mina starkaste vapen och satte ett kort marathonlopp i perspektiv; dels hur långt de som kör Ö till ö swimrum springer (mer än 60 km) men också hur fasansfullt långt många av de flyktingarna som just nu är fast i Europa, måste gå.

Jag gör ofta sådana jämförelser för att skapa perspektiv och göra det som jag tycker är jobbigt mer görbart. Det känns inte lika omöjligt då. Och såhär med någon dags perspektiv så undrar jag om jag var så himla trött egentligen? Det känns så långt borta.

Det var 12 grader och ruggigt ute – och eftersom jag visste att jag skulle springa lÃ¥ngt och med lÃ¥g puls sÃ¥ valde jag att springa med vinterjacka. Ett riktigt skönt val; det är min gamla favoritmodell Craft WP Stretch som bytt namn och nu heter Defense (den finns här!). Tightsen är kompression frÃ¥n Craft helt i svart (de finns här!). Skorna är ett par Adidas Ultra Boost; jag kommer springa marathon i denna modell men ska nog köpa ett par nyare skor inför loppet.

www.traningsgladje.sewww.traningsgladje.se

Marathonträning

Jag och min teamie sprang vårt första gemensamma pass inför Dublin marathon ikväll. Vi trängdes med soldyrkande Stockholmare och parerade grilldoft och skrattande picknickfiltar och sommarfester och några andra löpare och gjorde en gemensam mil.

Det finns inte så mycket att säga om kvällens pass förutom att jag konstaterade att vi sprang ungefär lika fort hela tiden och att vi har grunduthålligheten eftersom vi inte var särskilt trötta efteråt. Jag hade trots den känslan en seghet i huvudet som satte sig i kroppen. En seghet som bromsar trots att jag inte är trött. Men det var inte jobbigare före sista steget än efter första.

Det känns bra. Ett marathon är bara tre varv till på den runda som vi sprang idag. Det känns enkelt. Man måste dra nytta av att lura hjärnan och så.

Före midsommar vill jag dra en halvmara och i juli vill jag ha minst ett pass på 30 km. Jag kommer också att springa ett gäng tröskelintervaller på 10 minuter eller mer.

Idag fick jag också en inbjudan till Helsingborg Marathon. Det kan bli stressigt i höst.

Helsingborg marathon www.traningsgladje.se

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!