Vi körde genom alla slags väder på väg norrut. Den mesta vintern mötte vi i Gävle. I Hälsingland var det soligt. Karavanerna med påskfirare på väg hem från fjällen mötte oss efter Tönnebro men hemma i skogen en bit från huset var det tyst och lugnt och tomt. Eller kanske inte så tomt egentligen. Ibland undrar jag hur många vilda djur som finns inom en radius på några hundra meter.

Jag har många favoritstigar i Hälsingland och väljer dem efter humör. Hälsingeleden, Flottarleden – och så stigarna kring Skålsjögården som jag vill ta revansch på. Alla skogsvägar som finns häromkring är som en dröm att cykla på; det finns alltid något att upptäcka. Böljande landsvägar kantade av tallar och lupiner för snabba landsvägshjul. Och grusvägar som letar sig allt längre in bland skog och kalhyggen för min upptäckarcross.

Idag gick vi en ny skogsväg som slingrade sig in i skogen. Tallarna gick i ombre från ljust till mörkt till grönt och marken var torr och knastrig. Vid en glänta alldeles vid vägens slut fanns det ett särskilt lugn. Solen värmde och vinden var stilla. Ett perfekt ställe att lägga sig ner i mossan och fundera på hur ljuvligt livet är om man bara tillåter det.

Igår när jag var ute och sprang terräng längs Flottarleden mellan Runemo och Söräng i Hälsingland och snöflingorna singlade ner och älven forsade och det var gråväder men ändå sådär himla härligt, ja då tänkte jag att detta vore kul att visa i rörligt format på bloggen – och inte bara på snapchat. Bilder är en sak, men rörligt är ju faktiskt något annat ändå.

När en tanke landar som jag verkligen vill göra, ja då gör jag det också. Så utan att ha en storyboard så knäppte jag av några filmer med min mobil eftersom det var det enda jag hade med mig. Resultatet kan du se nedan; en liten film från när jag och Hazel sprang Flottarleden.

Om du läst min blogg ett tag så är det här en välkänd led för dig. Det är en av mina finaste stigar faktiskt! Klicka in på länkarna nedan för att se Flottarleden alla årstider:

> Flottarleden på sommaren (även om det är tidigt)

> Flottarleden på hösten

> Flottarleden på vintern (en ovanlig vinter!)

Mina VLOGS kommer vara en form av enklare kortfilmer. Ibland kommer de att vara mer i dagboksformat – och ibland kommer det vara mer såhär:

Vad tycker du om rörligt material? Är det något du vill se mer av här inne? Och vad skulle du helst vilja följa med på? Saker jag gör – eller med sådant jag säger?

Om du vill följa mig direkt på YouTube så klicka här. Jag heter sararonne på nästan sociala medier om du vill leta upp mig någon annanstans!

Jag går och springer Flottarleden mellan Runemo och Söräng i Hälsingland för jämnan hela året och det är en fantastiskt fin liten stig som tar nya skepnader varje årstid. I förmiddags gick vi den i solskenet och här är fler bilder från Flottarleden i augusti och en helt fantastiskt dag i maj.

Flottarleden går längs älven Voxnan och här har det flottats miljontals stockar tidigare år. De stockar som flyter i älven nuförtiden är de stockar som bävrarna tuggar ner. Det är just den här älven som går nedanför vårt hus; det är här vi badar och det var här som jag balanserade på min sup-bräda i somras.

Vi hade termos med oss och stannade vid bastun nedanför Flottarkojan som ligger rätt över älven från vårt hus. Solen flödade och vi gick helt utan stress eller måsten och utan att möta särskilt många andra heller.

Jag ägnar dessa mellandagar åt lite reflektion inför kommande år och att få tid i rörelse sätter igång tankar som lägger grunden för ett riktigt superår nästa år.

Jag sprang över det här inlägget från 2013 som jag tycker att du ska läsa; och framförallt klicka in på artikeln!

Alla bilderna nedan är fotade av Marcus Rönne/Plåsterhuset.