Citatet i rubriken är ett klassiskt cykelcitat. Precis som citatet som säger att det ultimata antalet cyklar att äga är ”n+1”. Det finns många citat kopplat till cykling och det är inte så konstigt. De som fastnar i cykelsporten får något härligt drömskt i blicken när man börjar prata om cykling. Det går faktiskt inte att beskriva i ord. Man måste uppleva själv.

Och nej, att cykla landsväg eller mountainbike är inte som att cykla ”vanlig” cykel. Det är som att du tar ett tramptag och får världens fart. Eller att du viker av på en stig och bara flyter. Det är en sådan sjukt härlig känsla som jag ibland glömmer bort mellan mina tillfällen på cykel (note to self: ibland cyklar jag för sällan) men som alltid kommer tillbaka efter första tramptaget.

Jag unnar alla, verkligen alla, att känna samma känslor som jag känner när jag sitter på min cykel. Eller ja, mina cyklar. Jag har ju två. Än så länge.

I helgen tog jag ut min cyclocross (om du undrar vad en cyclocross är ska du klicka här) på kvällsrull i solnedgången. Jag tänkte mig en enkel tur på kända vägar men som alltid hittade jag avstickare. En gammal skogsväg, några kilometer grusväg, en lång och flowig stig…

Jag cyklade iväg i solskensvärme men kom hem lagom tills dess att älvorna dansade på åkrarna. 30 minuter senare var det mörkt. Det gäller att se upp och planera bra för att rulla säkert på vägarna. Eftersom jag cyklar hela året (älskar mina dubbdäck som jag kör med på vintern) så brukar jag ha lampa både på cykeln och mig själv. Men jag syns bra i mörkret oavsett; alla mina cykelkläder kommer från Craft och de har duktigt med reflexer åt alla håll. På cykeln är det en viktig självklarhet.

Just reflexerna är också ett skäl till varför cykelspecifika plagg är bra; där sitter reflexerna på Crafts plagg på uttänkta ställen utifrån den position du har på cykeln. Ett ytterligare tips är att köra med booties med reflexer; eftersom du konstant har dina fötter i rörelse på cykeln och bilarnas strålkastare dessutom lyser direkt ovan marken så gör det att du syns extra bra. Bättre än om din hjälm varit helt reflekterande till exempel.

Igår kväll hade jag på mig ett par hellånga Belle BIB (vad är BIB, kanske du undrar? Kolla här!) – det var skönt i fartvinden som blev alltmer kylig ju tyngre kvällssolen gled ner bakom trädtopparna. Upptill hade jag en Glow jersey (min favorit bland alla cykeljerseys!) och ovanpå det en Featherligt jacket i lila. Jag fick plats med både kamera (Canon G7X) och min iPhone i fickorna på ryggen. Man måste ju fota sådant här:

Att ha med sig en smartphone är ovärderligt. Eftersom jag cyklar mycket i skog på extremt snirkliga stigar och vägar med ändlösa avfarter till höger och vänster, vissa som inte leder någonstans alls, så kollar jag hela tiden var jag är och var jag ska. Kameran har jag också alltid, alltid med!

När jag kom hem från cyklingen så gjorde jag en brasa i kaminen. Värmen i kroppen kommer från elden men också från den där lyckan som alltid bubblar inuti mig när jag cyklat. Särskilt på hösten. Det här är min absolut bästa tid! Men, det som fick mig att köpa min cyclocross för några år sedan var ändå tjusningen med att cykla på vintern. Det är verkligen en upplevelse att cykla på gnistrande snö och det vackra men sköra vinterljuset.

Mina fem nyckelplagg när jag cyklar i kyla är:

1. Shield gloves (för varma fingrar – jag har seriöst aldrig frusit om fingrarna ens när det varit -17 grader)

2. Neoprene booties (som jag drar ovanpå mina fodrade vinterskor – för att inte frysa. Det som är klurigt med cykelskor på vintern är att de är hala om underlaget är isigt eller halt. Vilket det är rätt ofta)

3. Belle BIB Wind tights (för att inte frysa om lår och knän)

4. En tunn mössa under hjälmen (jag gillar längdmössorna från Craft bäst för de är rätt så tighta)

5. Ett riktigt bra underställ. Ibland dubbla underställ om det är superkallt. Och det kan bli superkallt – även om det egentligen inte är kallt – på grund av fartvinden.

Om du blir nyfiken på att börja cykla ska du läsa dessa två inlägg:

Till dig som vill börja cykla!

5 saker jag inte visste om cykling innan jag började cykla!

Crafts cykelplagg finns förresten att handla på en mängd olika ställen, dels via deras webbshop men också på Sportamore, Intersport och många lokala cykelhandlare.

Kvällen cykelpass var efterlängtat. Så många gånger som jag tänkt ge mig ut men som det strulat och jag inte kommit iväg. Men nu så: med laddat batteri (jag kör elektroniska växlar på min Nishiki Limited), med rätt skor och pedaler, med riktiga glasögon – och med rätt väder. Ja, förutom att det blåste motvind då.

Jag vidgade vyerna lite och körde Runemo-Freluga-Stagårdsvägen och Anneforsvägen mot Finnfara och fram till Annefors. Sedan tog jag höger och körde Alfta-Runemo. Det landade på runt 55 kuperade kilometrar men knappt en enda meter där lupinerna inte stod som en tyst hejaklack längs vägen. Solen kastade sina sista strålar på mig när jag svischade förbi de djupaste björnskogar.

När man tar höger från Stagårdsvägen och kör Anneforsvägen ut ur Bollnäs tar man snart sikte på en raksträcka som aldrig tycks ta slut. Den går uppför tills den når himlen. Uppförsbackarna slutar inte där utan håller konstant i sig till Annefors ungefär. Det kändes rejält i mina cykelovana ben. Första chocken kom den första milen. Det var inte ett dugg kuperat men bara att sitta på cykeln var ovant för dem som numer mest är vana vid att springa.

Sedan kom backarna. Energin var det inget fel på, inte heller att jag inte hade vattenflaskor på cykeln (hade inte rätt sort hemma och det där är ju noga) men det gick ju så mycket uppför! Går det uppför så går det nedför, men det går ju å andra sidan bra mycket snabbare.

Uppförsbackarna pirrar mysigt i benen just nu, som ligger upplagda på soffan framför TV:n samtidigt som vädret blir allt sämre där ute. När jag kom hem tändes grillen och jag fick en mojito i handen. En finfin söndagskväll i sommartid!

Cykling är förbaskat härligt alltså. Jag är lycklig efter varje runda. Och varje gång jag cyklat undrar jag varför jag inte cyklar oftare? Jag älskar, älskar, älskar att cykla!

Finnfararundan som jag cyklade är mer kuperad än El Diablo tycker jag, så det var bra träning. Och är du nyfiken på cykling har du väl inte missat detta?

Tröja // Glow från Craft. Byxa // Glow Bib från Craft.

Skor // Mavic. Hjälm // Specialized. Glasögon // Bliz Eyewear.

Jag är så sjukt nöjd att jag köpte en trainer förra året. Ja, en grej att ha min racer på alltså – så att jag kan cykla inomhus. Trots att jag knappt erkände det för mig själv så var jag lite rädd för att det skulle bli en grej som bara står och samlar damm men det har den inte gjort. Istället har den erbjudit riktigt kvalitativ träning kvällar som igår när det yr snö utanför dörren och man vill svettas i hemmavärmen.

En riktigt bra grej med trainern är att jag cyklar på min egen cykel som jag tränar på ändå, med riktigt bra inställningar (eftersom jag gjort en bikefit) och framförallt bra utrustning. Cykelskor (SL) och hela köret.

Enda kruxet var kanske att jag cyklade med lurar kopplade till min Macbook eftersom min Spotify tydligen inte vill synka till telefonen. Jag svor åt det ett tag, men I’m over it. Det är typ dagens värsta.

4 låtar från min Spotify som fick benen att bubbla lite av glädje:

> Beautiful pain – Eminem feat. Sia

> Dangerous – David Guetta feat. Sam Martin

> Titanium – David Guetta feat. Sia

> Just give me a reason – Dynamix music