cyclocross

Så jävla såld på vintercykling

Det var inte ett dugg svårt att komma över tröskeln ikväll. Inte ens när jag tänkte cykla – ja, vintercykla på snö! Jag har ju många gånger skrivit att utmaningen med cykling är just att komma ut, eftersom så många grejer ska fixas. Men inte ikväll, trots att det borde vara en högre tröskel att cykla på snö och is i minusgrader.

Jag var ute i nästan 90 minuter men det kändes som en halvtimme. Det var så sjukt kul!

Det var några minusgrader ute. Och becksvart. Jag drog på mig grejerna; sport-bh i merinoull från Smartwool och ett underställ i delvis merinoull från Craft. Merinoull är bra men inte bäst alltid – för rätt låg- eller medelintensiva aktiviteter är det oftast super tycker jag. Och särskilt när det är kallt. I cykelskorna hade jag förresten också strumpor i merinoull från Smartwool. Just strumpor i merino har jag oftast numer; i vinterskorna kan jag ha rätt tjocka strumpor men mina absoluta favoriter är supertunna strumpor i merinoull.

Hur som helst; jag satte en pannlampa på hjälmen och tog med en extra i fickan just in case. Jag ska montera på en lampa på cykeln också men jag har inte hunnit ännu.

Jag hoppade på cykeln redan utanför dörren; det spelar liksom ingen roll att det är grus. Det fastnade först lite snö i ena spd-klossen men det var förmodligen för att skon var varm så att snön smälte och fastnade som is. Men jag fick bort det och kunde cykla. Och jävlar vad jag kunde cykla!

Vägarna var både snöiga och isiga men greppet från dubbdäcken är så sjukt bra så jag var aldrig orolig för att slira eller halka med cykeln. Det märktes bara att det var halt när jag hade skorna i backen för de har noll grepp.

Jag cyklade in på St Olavsleden och pannlampan lyste upp vägen fint i mörkret. Jag är fortfarande lite ovan att cykla i lite djupare snö för då börjar det slira men jäklarns alltså, så sjukt kul det är ändå!

Min cyclocross är långt från lika lättrullad som min racer – och dessutom är det lite ovant med vanliga växlar istället för elektroniska – men fart, ja det hade jag.

Några plus med min BMC cyclocross är att hjulen har som inbyggda reflexer; det som lyser vitt precis vid däcket är reflex och även BMC-loggan är reflekterande. Reflexerna på ekrarna strider däremot mot cykelreglerna, men eftersom det finns så många andra reflexer på cykeln och mina kläder också har många reflexer (särskilt på benen) så ska jag plocka bort dem.

Hur som helst så är jag såld och jag är redan så jäkla nöjd med denna tjugotusenkronorsinvestering. Min belöning till mig själv för hårt arbete under det här året.

cyclocross

Cyclocross – premiären!

Min BMC Cyclocross kom för ett tag sedan. Schenker dök upp utanför huset en dag med en jättekartong. Cykeln fick stå i hallen ett tag innan jag lassade in cykeln i bilen och körde till Åre bikes för montering (och för att dra om bromsarna eftersom jag köpte crossen från England) och annan fix, typ att få på dubbdäck.

Jag har funderat på en cyclocross ungefär hur länge som helst och efter premiärturen idag är jag så himla nöjd med att jag köpte en cykel som funkar för lättare stig, grusväg och gravel och framförallt vinterkörning.

Någon gång mitt på dagen drog jag på mig vinterkläderna (Craft bike storm tights framförallt), mössa, vantar och – inte att förglömma – mina vintercykelskor som jag beställde från Wiggle (cykeln köpte jag från Evans).

Åsa följde med och fotade premiärturen. Jag testade dubben rejält och cyklade på isen på Åresjön. Nu ser jag fram emot en längre sväng inom kort – men jag är redan biten.

Min spontana känsla på cykeln är att en cyclocross passar mig så mycket bättre än en mountainbike som jag aldrig riktigt kom överens med, jag tycker att positionen på den här typen av cykel är tightare.

cyclocross

cyclocross

Let the good times roll

Det rullar på snabbt nu och jag har inte riktigt koll på vilken dag det är. Det är tisdag – men känns som onsdag. Jag har precis kört drygt 30 mil söderut till Hälsingland och ska byta bil och dessutom till vinterdäck. Det kändes lite ironiskt eftersom det var 15 grader plus hela vägen. Vid en vägkant stod en älg och överallt var det så himla mörkt. Det kändes som om klockan var midnatt trots att det var typ före middag.

Dagens bästa kan ha varit att min nya cykel kom med en lastbil i förmiddags. ”Världens lättaste cykel” sa chauffören och undrade om det verkligen var något i paketet. Men det var det ju såklart! Nu väntar jag på ett annat paket med ett par vintercykelskor.

Träningen går det däremot sämre med. Så snart jag bloggade om mina planerade pass så jinxade det sig!


IMG_0008 sara

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!