Jag har börjat jobba lite som fotograf och det är väldigt roligt men också något av det svåraste jag gör. Sedan länge jobbar jag med text i olika former – men jag tycker att foto ställer mer krav. Under ett fototillfälle kan jag förvisso ta hur många bilder som helst, men jag har oftast bara det fototillfället på mig. En text jag kan ju återkomma till hur många gånger som helst före deadline.

Jag har skrivit en hel del om bloggbusiness förut och när jag tänker på fotografyrket så får jag en kick av girl power. Det finns så många duktiga kvinnliga fotografer där ute vars bilder jag har nöjet att se på min skärm – tjejer som helt enkelt skapar jobb på något som de är bra på. Och som ofta lyckas kombinera bloggen med fotandet vilket ger business!

Tre fantastiska fotografer som jag gillar att följa är Sara Holmberg, Kristin Lagerqvist och Anna Åberg. Det är tre helt olika personligheter som alla har sina foto- och redigeringsstilar och som gör business på sitt fotande. Heja er!

Ska jag nämna en manlig fotograf som jag inspireras av så är det min bror som bland annat fotat dessa fantastiska bilder från Lofoten men som också driver eget produktionsbolag idag. Jag hejar på honom med, han har trots allt inspirerat mig till ett och annat.

Om det är något jag har lärt mig genom de år som jag fotograferat så är det att man ska utveckla sin egna fotostil. Jag försökte länge att fota och redigera som andra men det blev aldrig bra. Efter ett tag förstod jag att jag kan inspireras av andra; analysera tekniker och komposition och kika på hur andra redigerar för att lära mig tips – för att sedan utveckla mig själv.

Att fotografera är inget man lär sig och sedan är det klart. Jag tycker att det är en ständigt pågående process och det är en del av tjusningen.

I år har jag bland annat fotat två bröllop och tar emot uppdrag på förfrågan. Jag har sålt bilder till bland annat tidningar och företag som vill använda mitt bildmaterial externt och internt – ibland på beställning, ibland en bild som jag redan fotat.

Jag brukar inte lägga upp mina kunders bilder här; jag ser det som deras bilder och inte mina bilder. Men jag tycker ändå att den här bloggen kan ses som en typ av portfolio och de som hör av sig till mig gör det för att de gillar min bildstil. Det om något är ju något som vi som beställare blivit mycket mer medvetna om idag; vi väljer fotograf beroende på vilken bildstil vi själva gillar eller vill ha!

Det fina med fotografi är att det inte bara finns ett sätt att fota på som är rätt, eller sätt att redigera på som är facit. Men det är också det som gör det svårt: det finns så många val. Så mycket som är snyggt!

I Åre där jag bor mestadels just nu finns det mängder med duktiga fotografer. Nästan alla som syns och hörs är män. Det ser jag fram emot att någon grym tjej (helst flera) ska ändra på. När jag tittar på manliga sportfotografers bilder så verkar det också bli som så att det bara är manliga sportutövare som jag får se. Särskilt när det handlar om skidåkning. Och det är ju lite tråkigt i ren allmänhet.

Det finns otroligt mycket som jag kan säga om foto men också om bildstrategier rent generellt. Det finns många bilder som är snygga – men är bilden rätt för vad den ska användas till? Här tycker jag att många kvinnliga fotografer särskiljer sig; man är ofta väldigt bra på att berätta något genom bilden. Det gör bilden mer värd än att bara vara en snygg bild.

Nedan är några bilder jag fotat åt min sambo; han har en rätt stor bildbank som han utgår från till blogginlägg men också till ett annat projekt han håller på med.

Har du märkt att det går enklare att kommentera nu? Klicka i den lilla rutan så sparas dina uppgifter – gör gärna det, och tipsa om fler fotografer du gillar. Det har redan börjat fyllas på med tips men jag vill ha fler!

Fler blogginlägg apropå att fota:

> 5 tips för bättre bloggbilder

> Bloggfotograf

> Bonustips: de finns två podavsnitt i Träningsglädje TALKS som handlar om fotografering.

Fler blogginlägg apropå att göra business av bloggen:

> Bli en bättre bloggare

> Tjäna pengar på din blogg

> Bli en stor bloggare

Efter många års arbete med digitala medier på olika sätt; från omvärldsanalys och konsumentinsikt till föreläsningar och Facebookpostande så har jag kommit fram till att det är content som jag gillar allra, allra bäst. Att skapa bra innehåll utifrån ett ämne, företag, produkt eller vad det nu kan vara. Ja jäklar vad kul det är alltså när man får bygga varumärke och skapa engagemang med hjälp av bra innehåll.

Att veta vad bra innehåll är kan vara svårt, oftast ligger svaret utanför lådan fast samtidigt är det så enkelt. Pratar du till folks intellekt skapar du tankar. Prata till människors känslor och du skapar handling. Jag tycker att engagemang på fanpages på Facebook alltid visar på detta.

I vår firar jag tio år som bloggare och i dagsläget har jag skrivit 6500 tusen inlägg. Det är många. Flertalet av dem är inte särskilt bra skrivna, men i takt med tiden och lite smartness så är en hel del rätt så bra ur rätt så många aspekter.

Jag lär mig konstant från mina blogginlägg och hur de skapar såväl trafik som handling. Det är här några take aways som jag vill dela med mig av:

1. Bra blogginlägg skrivs för att passa in i ett bloggflöde till lika stor del som de skrivs för Google.

Här har jag gjort rätt många fel historiskt; jag har haft otydliga rubriker istället för att anpassa dem efter de sökningar som görs efter just mitt innehåll.

När jag skrivit flera inlägg om samma sak – t.ex. en resa – så har jag inte länkat till mina tidigare inlägg under samma resa. De posterna är förmodligen högst relevanta för besökare som hittar ett av mina inlägg via Google.

Här är för övrigt ett bra exempel på ett sådant blogginlägg: bilderna är hur fina som helst (fota under the magic hour!) men innehållet behöver vändas på så att det sista kommer först – och med en Googlevänlig rubrik. Dessutom är bilderna inte namnsatta för det innehåll som jag skriver om just här.

Det kan vara en god idé att gå tillbaka till ditt arkiv och uppdatera några av dina mest lästa inlägg, och de som flest personer hittar till från Google. Uppdatera inlägget om det är inaktuellt – genom Google lever det för alltid.

2. Att blogga handlar om att hålla ut.

Alla dagar hela året, mer eller mindre. Du skapar inte en stor blogg på en månad eller två eller tre. Du skapar heller inte en stor blogg när du ”ojdå, jag glömde bloggen den här veckan” flera gånger.

Jag har förut skrivit att om du vill ha bloggen som jobb så måste du behandla bloggen som ett jobb. Alltid prioriterad. Med det sagt så glömde jag min systemkamera i huset i Hälsingland för tre veckor sedan. Efter två mil i bil kom jag på det. Fan, tänkte jag och funderade på att vända just för att min blogg är viktig för mig. Men jag skippade det.

Under två veckor led jag med alla bilder jag producerade men tackade mitt tidigare jobb för hela mitt gigantiska bildarkiv. Ingen större skada skedd, det finns bara inga närbilder på typ något under den här perioden.

Några av mina podavsnitt i Träningsglädje TALKS tar upp olika aspekter av bloggande; ett avsnitt heter just blogbusiness. Eller läs inlägget om att bli en stor bloggare. Dessutom håller jag mig gärna á jour med hur utländska (framförallt amerikanska) bloggare gör.

3. Dina foton styr bilden av din blogg.

Din nya besökare kommer skapa sig en uppfattning om din blogg utan att ha läst mer än kanske rubriken. Din nya besökare vet ändå vad hen tycker – helt baserat på hur din blogg ser ut. Färg och form och bilder. Jag söker hela tiden upp kunskap om hur jag kan bli en bättre fotograf och hur jag kan redigera mina bilder snyggare.

Jag har skrivit en del om foto förut: fota för bloggen (om hur jag tänker och hur jag gör), gör din motvillige partner till bloggfotograf, och fem tips för bättre bloggbilder. Jag har också spelat in två podavsnitt med min bror som är fotograf; så tar du bättre bilder – även med en iPhone och bästa knepen till snyggaste semesterbilderna.

Om du gillade den här bloggposten kommer du nog också att gilla:

> 9 habits of bloggers who have huge audiences (länk från Probloggers)

> Min strategi för sociala medier

> Tjäna pengar på din blogg

> Att jobba med bloggare

> Hur fungerar Snapchat?

Ni är många som undrar om det här med att ta bilder till sin blogg. Jag skrev ett inlägg på det i oktober förra året och det är rätt så relevant fortfarande: jag använder samma prylar och så fortfarande.

Eftersom jag har samma utrustning såhär nästan ett år senare betyder förresten att jag kan uppgradera lite, eller hur?

Min Canon S100 har hängt med länge och väl. Jag tar med den på många äventyr och på mina senaste trailäventyr har jag hållt den i handen i långa stunder och båda gångerna lyckades jag snubbla och ta emot mig med kameran på hårt, oförlåtande stenar. Men den håller än. Och om den skulle råka gå sönder skulle jag inte bli arg för den har levererat så sjukt mycket under sin tid så jag är bara tacksam över att den fortfarande håller.

Det finns en anledning till varför jag skrev sista meningen ovan. Jag tycker att om man har grejer så ska man använda dem – inte låta dem ligga hemma för att man inte vågar använda dem. Fram med finporslinen oftare – och ha en kamera du vågar använda!

När jag springer trail över en mil har jag en löparryggsäck med mig. I sidan på den finns små fack där jag får plats med min kompaktkamera och den är lätt att ta fram i farten.

Har jag ingen löparrygsäck har jag sällan med mig kompaktkameran, men då har jag oftast åkt bil någonstans och då ligger min systemkamera och väntar där. Typiskt nog är det alltid som tråkigast trailmiljö precis bredvid bilen så då fotar jag annat. Med andra ord: var jag befinner mig någonstans styr vad jag fotar.

Jag tvingar alltså aldrig fram ett motiv som jag vet med mig inte riktigt funkar – men oavsett vad jag fotar så har jag klart för mig hur jag vill att bilden ska bli. Hängde ni med på den?

När jag är med Grabben så är det han som fotar. Det där har varit lite av en resa. Ni som har partners som ni tvingar att fota bloggbilder vet vad jag menar…

Eftersom han skriver en löparblogg så förstår han poängen med att fota ofta och mycket så han gnäller inte så mycket över det, men hur har jag fått någon som inte är så intresserad av att lära sig att fota att fota bra? Jo, såhär:

1.

Istället att förklara med ord hur han ska göra – så visar jag hur jag vill att bilden ska bli. Jag brukar först ta en bild av honom så att han ser hur jag vill att bilden ska komponeras: var i bilden jag ska vara och vad jag vill ha med av omgivningen. Som på bilden nedan alltså.

Att jag sedan väljer en annan pose spelar inte så stor roll för han vet hur han ska hålla kameran och vilka riktmärken han ska ha för bilden. Eftersom jag har fotat honom så har jag redan inställningarna klara vad gäller det här med fokuspunkt och så.

2.

Jag har lärt honom det mest grundläggande: ta många bilder! Jag behöver inte ens säga det till honom längre, han vet redan att han ska knäppa av många bilder i en följd. Då spelar det ingen roll hur många som blir dåliga för det finns i alla fall minst en som blir bra. En tvärtomversion av Murphy’s law alltså!

3.

Eftersom jag hör klicket från när han tagit en bild så kan jag hjälpa honom på traven genom att byta pose – då förstår han enbart genom att jag rört på mig, att han ska ta en bild till. ”Hade du stått helt still hade jag bara tagit en bild” har han sagt till mig. Jag har inte tänkt på det där faktiskt, för jag byter ju pose för att säkra upp att ha en bra bild (se punkt två). Det blir alltså två bra flugor i en smäll.

Har du också en motvilligt fotograferande partner? Hur har du gjort för att det ska funka?