Det är på ungefär pricken ett år sedan jag och min bror gjorde den andra filmen i The Freedom series. Vi gjorde en film från Åre som skulle återspegla den perfekta dagen i Åre. Det var när vi gjorde den här filmen som jag insåg vilket jobb det är att göra film.

Första gången du kollar tycker jag du ska fokusera på att bara titta. Andra gången kan du börja räkna de olika klippen. Ni skulle sett vår storyboard alltså!

Den tredje gången du ser filmen ska du lägga märke till ljus och sådant. Vissa scener spelades in klockan 7 på morgonen, och då hade vi varit uppe till typ runt 2 natten innan.

Vi har totalt gjort tre filmen men planerar för fyra enligt just detta koncept: här kan du se alla filmerna.

Jag har en stark idé hur den fjärde filmen ska vara men min bror och jag har lite utmaningar med att synka våra kalendrar. Just nu är han i alperna på foto- och filmjobb till exempel, och mina egna lediga dagar går typ att räkna på en hand. Men; fjärde filmen kommer!

Tills dess ska du kolla på den här igen. Både en och två gånger. Kanske tre?

Man vet att man lämnat midvintern bakom sig när man slås av hur solen flödar. Idag var det finaste jag varit med om på länge. Faktiskt så att det gör ont i själen för det är svårt att förstå hur fint det är. Och vad man ska göra av allt det fina.

Jag gjorde det enda rätta och satte på mig pjäxor och skidor och njöt av manchestern i Ullådalen. Solen tittade fram mellan fjällbjörkarna i liften på väg upp för att fullkomligt blända totalt där uppe. Det var som att huden drog åt sig all d-vitamin den kunde få. Strålarna värmde skönt mot kinden och bjöd på den allra bästa sortens vinter man kan tänka sig.

Efter några åk avrundade jag med en varm choklad med grädde. Och så messade jag min skidcoach och sa att jag vill boka in några solskenstimmar i backen.

På vägen hem reflekterade jag lite över allting och konstaterade att om förra året var ett år då jag provade många nya saker (cyclocross, skate och sådant) så är det här året när jag utvecklar mig. Med en egen ”bildbehandlingstränare” och mer åkning med en skidcoach. Och med min ridträning såklart. Det är kul att testa nytt men också riktigt, riktigt roligt att utvecklas och bli bättre – vilket man alltid kan bli.

Även om jag bor på Sveriges bästa skidort (hej Åre) så var det fjällromantik på hög nivå under konferensdagarna i Lofsdalen. Igår hade vi en riktig heldag: uppstigning klockan 7 och första konferenspasset kl 8.

Vid lunch drog vi på oss underställen och hoppade in i en bandvagn som tog oss upp på fjället och till våffelstugan där uppe. Jag valde renstek och pepparotsgrädde som topping på min våffla, vilket påminner mig om att jag måste experimentera med våfflor mer här hemma. Svampsutvning, lax eller löjrom är bara några av alla de goda grejer man kan ha på en våffla.

Några timmar senare packade vi in oss och åkte från Lofsdalen hem till Åre, ett gäng intryck och insikter klokare. En bra konferensresa!