Träningsglädje

Äventyret kan börja! Jag är äntligen på väg mot New York. Denna stad som jag har varit i ganska många gånger nu, och som är så härlig på sitt alldeles egna sätt. Jag har för länge sedan slutat plöja en massa tips från allehanda ställen och är mycket bättre på att filtrera utifrån vad jag gillar.

Jag gillar en god burgare. Och så gillar jag att springa. Och så gillar jag en grym juice eller smoothie.

Därför har jag siktet inställt på Juice press. Det får bli en av nyheterna på denna resa, som i vanlig ordning kommer att innehålla en del gamla favoriter och förhoppningsvis några nya. Jag har också bokat in mig på Soul Cycle och Row House.

Så, nu ska jag slurpa i mig denna gröna smoothie som jag blev tipsad om i kommentarsfältet. Apelsin, avokado, grönkål, citron och ingefära. Jag stoppade i ett par ananasskivor också!

Jag har på senare tid fått en massa tips för er och jag är sjukt tacksam. Massor med kul recept och varianter på recept som jag lägger upp. Det är superkul! Fortsätt tipsa om det finns fler juicebarer eller andra härliga ställen i NYC som ni tror jag gillar. Ni har förmodligen rätt bra koll på min stil och smak!

Det var i jacuzzin vid foten av fjället som Johanna kom pÃ¥ det – att det mest briljanta vore att skriva en dagbok med ”dagens värsta”. För dÃ¥ skulle vi allt som oftast inse att vi lever sjukt bra liv i jämförelse. Den där pÃ¥minnelsen behöver vi för jämnan, för vi inser snart att dagens värsta handlar om de mest triviala saker. Och att det faktiskt inte är sÃ¥ mycket att svära över. Om ens alls.

Vi pratade först om de där 10-Ã¥rsdagböckerna som finns. Och till slut smalnade vi av det. För vem orkar skriva om allt som hänt varje dag i 10 Ã¥r. Det är ju populärt att skriva dagens tacksamhet och sÃ¥ vidare. Men sÃ¥ vände Johanna pÃ¥ det helt – och föreslog att man skulle skriva ”dagens värsta” istället. Vilken grej, tänkte vi allihopa när vi funderat pÃ¥ det ett slag.

Hela helgen gick vi omkring och funderade pÃ¥ vad som varit just den dagens värsta. Ena dagen kom vi pÃ¥ att det nog var en affär som hunnit stänga innan jag kilat in och köpt en necessär jag tyckt varit fin genom fönstret. Det var en väldigt bra dag. Av mina ”dagens värsta” kan man se att jag har mÃ¥nga sÃ¥dana. Den insikten leder till tacksamhet per automatik.

En parentes är pÃ¥ sin plats. Insikten om ”dagens värsta” ger mig ocksÃ¥ katastroftankar. Kan man verkligen ha det sÃ¥här bra? Finns det en begränsad pott med väldigt bra dagar och betyder det att jag är pÃ¥ väg mot avgrunden?

Å andra sidan; livet är här och nu och det som händer kommer hända oavsett om jag skriver i en bok att dagens värsta var att butiken hade stängt innan jag hann dit. Det är lite som att om man tar ut lyckan i förskott hinner man i alla fall vara glad även om det inte gick vägen. Och gick det inte vägen blir det i alla fall som man tänkt sig i slutändan. Typiskt Saratänk.

Jag vet inte vad butternut squash heter på svenska. Allt jag vet är hur den ser ut och att alla engelsmän som jag träffade i Whistler för 10 år sedan alltid snackade om hur gott det var med soppa gjord på butternut squash. Vet ni vad det heter på svenska? Butternutpumpa?

Det är ingen rund orange pumpa utan den där lite mer beigefärgade som har en liten konstig form!

Jag höftade hejvilt i köket; skar bort skalet och tog bort kärnorna och sedan skar jag pumpan i bitar och fräste i en kastrull med smör. Jag hällde pÃ¥ vatten och buljong och lät koka mjuk – sedan mixade jag den slät och kryddade med salt och vaniljpulver. Ja, vanilj. Jag kände pÃ¥ mig att det skulle bli gott och det blev det.

Som crunchig topping stekte jag några skivor bacon och klickade i den nya färskosten med smak av pesto. Grym kombo.