Träningsglädje

Jag Ã¥ker till StorulvÃ¥n med jämna mellanrum för att fÃ¥ mig lite vildmark, fjäll och äventyr. Sist jag var där sÃ¥ tog vi oss uppför Getryggen med snöskor. Och för ungefär ett Ã¥r sedan sprang vi Jämtlandstriangeln. Den gÃ¥ngen sprang vi en stig vid Getryggens fot istället för att springa den riktiga leden ner frÃ¥n BlÃ¥hammaren till StorulvÃ¥n. Idag Ã¥kte jag till StorulvÃ¥n för att ”stänga” de där sista kilometrarna frÃ¥n förra Ã¥rets lÃ¥nglöpning pÃ¥ den delen av leden som jag fortfarande hade osprungen. Jag vände vid UlvÃ¥tjärn, ungefär halvvägs till BlÃ¥hammaren, och fick mig en tur pÃ¥ ca 12 km.

Istället för att vända och springa tillbaka hade jag kunnat ta den stigen som vi sprang förra året, men det hade blivit mer av ett äventyr som jag inte hade varken tid eller ork för idag.

Nu när jag utvärderat bÃ¥da sträckorna kan jag säga att stigen är mer av en naturupplevelse – men ocksÃ¥ betydligt mer av en utmaning. Det är en markerad stig pÃ¥ fjällkartan men i själva verket gÃ¥r stigen över myrmark och vattendrag sÃ¥ det är nÃ¥got av en gissningslek var man ska sätta fötterna. Å andra sidan finns det bara en väg framÃ¥t eftersom man hela tiden har Getryggen vid sin sida.

Blött var det ocksÃ¥ under dagens tur. Strax innan UlvÃ¥tjärnsstugan mÃ¥ste man vada över en bred å eftersom det fortfarande är sÃ¥ mycket smältvatten i omlopp. För min del, med lätta terrängskor och funktionstights och en extremt vattenglad hund sÃ¥ gjorde det inte sÃ¥ mycket att vattnet gick upp till lÃ¥ren – men mÃ¥nga av vandrarna fick klä av sina lager och sätta barnen pÃ¥ axlarna.

Jag träffade på väldigt många människor idag, trots regnet. En engelsman sa till mig att där hemma har det kommit ett högtryck med långt över 30 grader och vi kom överens om att det var lättare att andas här i fjällen. För regnskruden har sin charm det med. Molnen hovrar lågt över trädtopparna och man är insluten i ett mjukt dis. Men jag är glad över att vara löpare och att få springa mig varm och att inte behöva bära på så tunga ryggsäckar där både sovsäck och toalettpapper ska hållas torrt.

Farväl juni – hej juli! Från förra sommaren minns jag bara sol och sol är vad jag kommer minnas från den juni som nyss varit. Jag kanske har haft tur med vädret, men jag tror att framförallt så har jag inte låtit vädret bekymra mig. Istället har jag lagt min tankekraft och energi på annat.

Jag började mitt juni i Stockholm. Det är alltid trångt i kalendern när jag är hemma i stan – det finns så många jag vill träffa och jag hinner aldrig med alla. Men jag hann med några. Och jag hann med Paradiset Matmarknad. Och jag hann med världens bästa kväll på Piren. Och jag arrangerade en after work med Craft. Tänk att det var rätt så nyss fastän det känns så himla länge sedan!

Träningen har gått riktigt bra i juni. Det här var min målsättning och jag drog två pass på 20 km eller mer i juni: dels en halvmara på asfalt och dels 25 km terräng.

Sommardagarna och sommarkvällarna har varit många. Det här kvällsljuset alltså! Eller den här totalt supersomriga dagen med en golden hour som alla i filmteamet sent kommer glömma. Eller den här kvällen i Höganäs där ljuset flödade in genom fönstren på ett helt fantastiskt sätt. Eller den här fabulöst fina dagen på stranden vid en fjälltjärn.

Jag har shoppat en del i juni. Framförallt köpte jag en upplåsbar SUP-bräda. Och så köpte jag en baddräkt som snart kommer med posten från Australien.

Under månaden har det pratats en del i träningsbloggsfären om begreppet vältränad. Jag skrev ett inlägg om just vältränad och släppte ett avsnitt i podden Träningsglädje talks som handlar en hel del om träningsfeminism.

Jag ser fram emot juli. Den kommer spenderas mestadels söderöver och jag kommer fylla dagarna med upplevelser och äventyr. Träningsmässigt ligger fokus på mängd och intervaller och styrketräning, men också på i alla fall ett långpass på 30 km asfalt inför Dublin Marathon. Jag vill dessutom grilla pizza och göra körsbärslemonad och blanda fräscha sommardrinkar.

Varken blogg eller pod kommer ta någon semester, jag har för roligt för att försvinna bort härifrån. Jag laddar batterierna och njuter av en supersommar och ser fram emot en spännande höst då ni kommer se min blogg i ett annat format.

Jag skrev ju att jag ville göra egen glass. I helgen gjorde jag några olika variationer; bland annat en vattenmelonglass gjord på kokosmjölk som blev vansinnigt dålig – men två andra varianter som blev desto bättre.

Det allra enklaste knepet som jag upptäckte är att blanda lite halvsmält vaniljglass i en form tillsammans med nutella, och stoppa in i frysen igen. När nutellan fryser på blir det ännu godare än det är att stoppa skeden i en burk. Den smakar precis som Nogger på pinne!

En annan variant, också med vaniljglass, är att göra sandwich-glass. Fullkomligt opraktiskt att äta skulle det visa sig, men lite roligt ändå. Det finns en triljard recept där ute att googla på, min variant var en no bake-sort och gick riktigt snabbt att göra. Jag lade till ett nutellalager också för en double chocolate-effekt.

Ett tredje tips får nog bli att svänga ihop en salt kolasås. Jag älskar salt kolasås. Jag har inget recept på det heller men trust Google!

Vad är dina bästa glasstips? Godaste smaken? Härligaste blandningarna? Kanske ett enkelt recept?