Träningsglädje

Det var länge sedan jag körde en fredagslista så det är på tiden tycker jag. Såhär är det i mitt liv just nu:

Jag är glad över att jag dels har det så himla bra prick där jag är just nu. Inte bara fysiskt men också i känslan och nöjdheten. Samtidigt som jag har sjukt mycket att se fram emot. Ibland när jag glömmer bort det och blir irriterad över något vill jag sparka till mig själv och säga åt mig på skarpen.

Jag är frustrerad över att tiden går så snabbt. Det är en ständig issue jag har. Jag bläddrade igenom min kalender igår och insåg att jag har fullt upp till midsommar. Det är knäppt.

Jag är tacksam över att jag för prick fyra veckor sedan låg i en operationssal och att jag idag inte ens tänker på det. Jag kan vrida och vända på ryggen och jag kan lyfta saker som jag vill.

Jag är trött på …faktiskt inget just nu. Kanske att min lugg växer för snabbt? Ja ni hör ju nivÃ¥n pÃ¥ detta problem!

Jag längtar efter att ta med Hazel upp till Åre. Vi gör alltid roliga saker ihop. Eller ja, det är ju jag som ser till att vi gör roliga saker ihop. Att bara gå samma promenadrunda varje dag är inte vår grej; varken min eller hennes.

Jag ser fram emot den närmsta framtiden. Jag tycker om början pÃ¥ alla säsonger för dÃ¥ är pirret som störst – precis som pirret när man gÃ¥r pÃ¥ dejt. Eller pirret när man stÃ¥r pÃ¥ en startlinje, fast det var nÃ¥got Ã¥r sedan jag stod pÃ¥ en.

Bilden har inte så mycket med inlägget att göra, men jag gillar den. Rosa rules!

Istället för mat och saker har jag cravings för känslor och platser. Jag kan toklängta efter att få göra vissa saker eller upplevelser. Som att springa en solvarm sommarstig som doftar av eftermiddagsbränd tall. Som att få hela kroppen urblåst i ett ursinnigt regnväder. Som att få vara riktigt trött efter en alldeles för lång dag på fjället där jag planerar för 2 timmar men råkar välja en mer intressant stig och är ute i 5 (ja, det händer ofta).

Och som att fÃ¥ syn pÃ¥ Östra Blanktjärns alldeles turkosa vattenspegel längst bort pÃ¥ Blanktjärnsrundan. Och som att äntligen komma upp pÃ¥ #sarasfrukosttopp och blicka ut över Åredalen. Som att fÃ¥ tillbringa dagens sista ljus – en gyllene golden hour – pÃ¥ säsongens sista skare och höra inget annat än fjälljud och mina egna tankar.

Allt det där kommer att bli verklighet snart. Men först ska jag uppleva helt andra saker. Om några timmar flyger jag mot Manchester och The Lake District. Det blir vackert.

En av mina bästa rundor runt Blanktjärn; i maj för tre (!!) år sedan.

Jag har kollat en del på carpool karaoke på YouTube, där kända personer åker bil och sjunger med James Corden. Michelle Obama och Lady Gaga imponerade medan jag inte klarade av att se Britney Spears eller Justin Bieber. Sia lämnade också ett avtryck; så pass att jag började lyssna igenom all hennes musik på Spotify. Sedan dess går den här på repeat i mina lurar: