Träningsglädje

Veckans pryl är en grej som ofta glöms bort eller bortprioriteras. Ibland kan denna grej bli hur dyr som helst. Jag har skrivit rätt många gånger om den här grejen och jag är rätt så kräsen. I vardagen, när jag tränar och framförallt när jag åker skidor. Jag snackar strumpor!

Jag kan inte åka skidor (utför) utan mina ultratunna ultrafunktionella skidstrumpor. Det går inte! Det blir fuktigt och kallt och jobbigt. När jag plockar ur fötterna ur mina spinningskor vill jag inte lämna blöta märken på golvet. Det ska vara snustorrt, som genom ett under. Med bra strumpor är detta verklighet och denna vecka kan denna verklighet bli din genom strumpor från GoCoCo.

Det har skrivits en del om GoCoCos strumpor på olika bloggar. Det är ett syskonpar som ligger bakom företaget, och det roliga är att tjejsyskonen har en bakgrund som involverar både sport och textil. De har utvecklat ett funktionsmaterial som består av överblivna kokosnötter. Det aktiva kolet från kokosnötterna ger en massa fördelar, bland annat effektiv fukttransport och mindre svettdoft.

I vanliga fall kostar strumporna 120 kronor paret. PÃ¥ Träningsprylar blir strumporna dina för 100 kronor – inklusive frakt! Beställ 1 par eller flera, valet är ditt. Men skynda fynda, erbjudandet är begränsat och först till kvarn…

Välj mellan färgerna turkost, grönt, svart och vitt.

Efter att ha testat sjuttioelva lösenord pÃ¥ min gamla laptop lyckades jag äntligen logga in för första gÃ¥ngen pÃ¥ evigheter. Det rätta lösenordet var det jag testade först, men jag mÃ¥ste ha stavat fel första gÃ¥ngen. Pucko-Puma var i farten igen…

Jag kikade runt pÃ¥ gamla bilder eftersom min totala mÃ¥lsättning är att komma i den form jag var i inför skidlärarutbildningen i Whistler i början av 2004. Det känns som igÃ¥r men det har tydligen hunnit gÃ¥ nästan 6 Ã¥r sedan dess. Hur gick det till? Jag tycker inte att man kan se sÃ¥ mÃ¥nga Ã¥ldersteckan i ansiktet, men jag var lite mer slimmad i kroppen dÃ¥ – och det är dit jag vill. SÃ¥ alla mÃ¥l jag sätter, oavsett om de har med styrka eller snabbhet att göra, är även tänkt att fÃ¥ mig i ”Sara anno 2004-form”.

Det är lätt hänt att jag blir för överambitiös i mina målsättningar, men här kommer mina målsättningar för november månad:

Vikt:

Det kan tänkas vara en lustig målsättning men trots att jag jobbar på att gå ner i vikt ska jag inte väga mig på en hel månad. Jag är ingen flummig eller övernaturlig människa egentligen men jag tror att ibland kan man bli så stressad av vad som står på vågen, eller vad man vill ska stå, att det faktiskt påverkar vad som står. Därför väljer jag att gå från ett extremläge (att väga mig ofta) till ett annat (att inte väga mig alls). Det kan tyckas en enkel match men det är svårt att släppa på kontrollbehovet!

Mat:

Jag har insett att det som funkar allra bäst är när jag äter i stort sett samma mat hela tiden. Så jag har gjort ett matschema för vardagarna, även när jag är på språng. Att äta samma mat hela tiden eliminerar en massa frågetecken och jobbiga val. Det kreativa får jag ta igen på helgerna. Målet är att hålla mig till mitt matschema alla vardagar. Matschemat grundar sig på 1800 kalorier och rätt lite kolhydrater.

Frukost på 250g keso med bär och 2 kokta ägg.

Lunch – fritt, jag har utrymme för ungefär 450 kalorier.

2 ägg före träningen.

En shake/mjölk efter träningen.

Middag på tonfiskröra (tonfisk, majonnäs, turkisk yoghurt) och eventuellt 2 ägg.

Styrka:

StyrkemÃ¥let är det absolut svÃ¥raste. För ärligt – jag bryr mig inte om jag tar 10 eller 100 kilo i benböj om jag inte kan omvandla det till nÃ¥got bra i min vardag. Jag har som mÃ¥l att minska i fettprocent men jag har inga planerade mätningar sÃ¥ jag avvaktar med styrketräningsmÃ¥l denna gÃ¥ng.

Kondition:

Ett av mina mål är att bli en snabbare löpare. Då bör man givetvis träna löpning. Det har inte jag gjort på hur länge som helst. När Grabben kommer hem ska det bli ändring på det. Jag har som mål att sätta PB (under 18 minuter) på min indexrunda i slutet av november. För att komma dit krävs det 3 löppass i veckan varav minst ett ska vara intervallbaserat (antingen på platten eller i backar).

Whistlerform, 2004.

Jag har spenderat eftermiddagen på Form Friskvård. Jag vet inte om det är Halmstads största gym, men det är det gym som syns och hörs mest. Ganska ofta kör de träningshower mitt på shoppinggatan och de är rätt så flitiga med att annonsera lite här och var. Jag har varit där en gång förut, men då tränade jag bara bland konditionsmaskinerna. Och så har jag varit där för lite massage och spa-behandlingar, och för att shoppa lite I.D-smink. Senaste nytt är att man även kan ta en espresso efter träningen där. Kul med lite nytänk bland småstadsgymmen!

Jag inledde med en timme på crosstrainern och wave-maskinen. Redan då låg jag på stabila 75% av maxpuls och min blå tröja hade antagit en mörkare nyans när jag klev in i easy line-salen för ett pass cirkelträning.

Det var jag och ett gäng damer och en av de mest energiska instruktörer jag varit med om. Jag undrade hur bra det här passet skulle bli egentligen men jäklarns, vilket pass! Kanske inte så utmanande rent styrkemässigt (mjölksyran lyste med sin frånvaro förutom i benböjen som var en toppenbra easy line-maskin) men riktigt bra rent konditionsmässigt. Svetten flög när jag hoppade upp och ner på stepbrädorna som var ett utmanade inslag mellan maskinerna och pulsklockan visade en eller två toppar på 90% och fortfarande en stadig snittpuls på strax över 75%.

Många av mina medtränande visade sig vara rena krutdamer, och efter passet berättade en dam i fräsig vit-svartrandig tröja att hemligheten var en shake på vatten, 2 msk proteinpulver, 1 kryddmått chilipeppar (eller om det var cayenne) och lite riven ingefära. Tydligen var det där en dunderkur som riktigt rensade ut systemet. Låter inte jättegott men jag ska nog våga mig på att testa det ändå.

Det var ett gäng av de fräsiga damerna plus jag själv som passade pÃ¥ att kräma ur det allra sista ur kroppen under 45 minuters spinning efter easy line-passet. Spinningen var riktigt bra sett ur intensitetssynpunkt men jag saknade att inte fÃ¥ en övergripande bild av hur passet skulle se ut redan frÃ¥n början. Jag var lite ovan vid att instruktören förklarade de olika intensitetsnivÃ¥erna som en skala mellan 1-10 och inte en enda gÃ¥ng nämndes backar. När vi körde backe sÃ¥ förklarades det istället som ”nu kör vi pÃ¥ motstÃ¥nd 8”. Men Ã¥ andra sidan sÃ¥ sitter vi ju pÃ¥ en cykel där vi inte kommer en enda meter. Vi sitter alldeles still och trampar som dÃ¥rar och ser inte en enda backe sÃ¥ lÃ¥ngt ögat nÃ¥r. SÃ¥ nog är det alldeles korrekt att kalla det motstÃ¥nd istället för att leka backe. Rent krasst alltsÃ¥. Vad som är roligast är en helt annan sak.

Efter passet kände jag mig som en fläck på golvet. Totalt utmattad. Så jag fyllde på med en proteinshake, gick tll Hemköp och köpte mat för kommande vecka och nu ska jag baka Oopsies. November ska bli en bra månad!