Träningsglädje

Ni var några som ville ha receptet på auberginelasagnen och nog finns där ett recept någonstans, men för egen del brukar jag faktiskt höfta.

Denna gång testade jag att göra såsen på creme fraiche med smak av tomat och basilika + tomatpuré + vanlig creme fraiche + hackad basilika. Totalt mängd sås blev typ 1.5 burk creme fraiche. Man kan också göra såsen på enbart tomatpuré/krossad tomat men det tycker jag är lite trist.

I en form varvar jag creme fraichesås med 1 skivad aubergine (typ 0.5-1 cm tjocka), stekt köttfärs (jag stekte 400 gram tillsammans med 1 gul lök också) och skivad mozzarella ost (jag använder mig av 1 förpackning). Sedan stoppar jag in den i en varmluftsugn på typ 220 grader i en 20-25 minuter, tills osten högst upp fått snygg färg.

IgÃ¥r Ã¥t jag och mamma hälften av lasagnen sÃ¥ den kunde räckt till 4 personer dÃ¥. Men dÃ¥ hade vi grundat med lite baconinlindad sparris och snacks i form av cashewnötter med havssalt sÃ¥ vi orkade inte äta sÃ¥ mycket…

Jag tog med mig mamma ut pÃ¥ gökotta i Lyngaskogen. Vi hörde visserligen ingen gök, men vi hörde annan fin fÃ¥gelsÃ¥ng sÃ¥ det fick duga. Det känns som det blivit lite av en tradition att visa de jag känner den höga sandkullen pÃ¥ 38 meter. Och att gÃ¥ slingan pÃ¥ 5 km som mynnar ut i stranden (via en liten avstickare). Och att förklara att Lynga strand minsann blivit framröstad som Halmstads bästa strand men att det sällan är trÃ¥ngt bland de badande här, och sÃ¥ gÃ¥r man och pratar och diskuterar hur det kan vara sÃ¥. Varför ska alla trängas pÃ¥ Tylösand, eller än värre – Östra stranden?

När vi kom hem väckte vi Grabben som anlände Halmstad vid 4-tiden imorse efter maratonträffen pÃ¥ Runners Store igÃ¥r. Det verkar ha varit en lyckad kväll vilket är roligt. Jag är fortfarande förvÃ¥nad över allt nytt han tar sig för. Dels att han varit rätt sÃ¥ konsekvent i bÃ¥de bloggande och tränande (trots skadeproblem) och nu – att han grejar med events.

Framåt förmiddagen dukade vi upp till stor frukost med allt och lite till. Bäst var nog ostbrickan med fyra sorters ostar, bland annat en fantastiskt god Gruyère!

Denna dag för fyra år sedan började jag blogga. Mycket har hänt sedan dess, samtidigt som det inte hänt något alls. Bloggen består av mer än 2300 inlägg. Ibland frågar jag mig varför jag bloggar och ibland känns det alldeles självklart. Jag är inte stolt över alla mina inlägg men jag är stolt över mitt allra första. Jag skriver den här bloggen av samma anledning nu som jag gjorde då:

Träning gör mig glad. Att skriva gör mig också glad. Därför har jag kombinerat mina två glädjeämnen till en blog.

Jag har mer än ett mål med min träning. Genom denna blog hoppas jag kunna hålla koll på mina resultat, framsteg såväl som baksteg och vara en källa till inspiration och en grund för diskussion.

Jag hÃ¥ller fortfarande koll pÃ¥ mina resultat via bloggen och jag lyckas rätt bra med att inspirera mig själv – och via kommentarer och mail förstÃ¥r jag att jag även inspirerar andra vilket gör mig otroligt glad. Dessutom är jag nöjd med att dÃ¥ och dÃ¥ Ã¥stadkomma lite diskussion.

Jag är glad över alla de pekpinnar jag inte slänger mig med. Om jag börjar göra det så får ni säga åt mig! Jag är glad över att inte vara den jag är på någon annans bekostnad och jag är tacksam över de människor jag lärt känna, såväl i det verkliga livet som virtuellt, via bloggen. Vissa tycker att man ska lägga mindre tid på bloggen och leva mer i det verkliga livet men i mitt fall har jag så mycket i det verkliga livet att tacka bloggen för.

Vad gäller framtiden kommer jag att blogga så länge det är roligt. Jag har en tydlig målbild för hur jag vill att bloggen ska uppfattas och vilka känslor den ska förmedla. Det finns bloggar jag avundas för vad de förmedlar och framförallt hur det görs och jag tar intryck från dem och tror att det uttrycksformatet är nästa framtid. Jag tror på inspiration och motivation och att allting är möjligt för de allra flesta och ibland kan bilder säga mer än tusen ord.

Jag hoppas att ni vill följa mig även framöver i min träningsglädje och livsglädje i den verklighet som kallas livet. Om du inte redan följer mig via Bloglovin’ sÃ¥ tycker jag att du ska göra det. Och om du inte redan använder Bloglovin’ sÃ¥ gör det – det är en supersmart funktion som ger dig en snabb överblick och sparar massor av tid!