Träningsglädje

Snygga ben är starka ben. Och sådana jobbade jag på idag. Tänkte egentligen träna biceps på lunchen men jag anade en svag träningsvärk i dem sedan häromdagen. Fokus var att skaffa mig samma träningsvärk i benen!

Eftersom benpressen är min favoritmaskin sÃ¥ började jag med den. Körde 4 uppvärmningsset med lätt vikt och mÃ¥nga reps. Varierade mellan 2 fotisättningar: smalt och brett. Tyckte nog att även de lätta repsen kändes lite de med. 25 reps har kanske en tendens att göra det oavsett vikt… sedan satte jag igÃ¥ng pÃ¥ riktigt. Körde 3 block med vila varje mellan block. 1 block bestod av 3 set som bestod av olika fotkombinationer: högt och fötterna ihop, fötterna brett isär, och sÃ¥ lite lägre och ”vanlig” bredd mellan fötterna. Tanken är att man kommer Ã¥t musklerna pÃ¥ olika sätt genom att ha fötterna i olika bredd. Första blocket bestod av 12 hela reps + 6 halva reps per fotisättning. Andra blocket bestod av 10 hela reps + 5 halva reps och tredje blocket bestod av 8 hela reps + 4 halva reps (de halva gjordes ”i källaren”). Snacka om att det nöp i rumpan efterÃ¥t!

Jag körde enbenscurls för baksida lår också. Grym känsla i muskeln! Det bränner som mest när jag inte tar maxvikt utan ligger på runt 35 kg på ett ben och kör runt 10-12 reps. Kör jag högre vikt och lägre reps så får jag inte samma kontakt.

Jag avslutade med tåhävningar och lite utfall där jag hade bakre foten på en bänk. Idag gav det mycket bättre muskelkontakt än att köra vanliga utfall. Då känner jag liksom ingenting förutom stretch i höften. Och det är fel känsla. Muskelkontakt är bättre.

Tröja med perfekt budskap från Columbia Sportswear. Mina favorittights, även om de är lite genomskinliga, från Casall. Mina favoritskor från Saucony.

Veckans första träningspass blev en bom. Gårdagskvällens insomnia innebar att jag köpte appar till iphonen till långt in på natten och uppdaterade mitt twitterflöde i oändlighet istället. Dumt. Men jag kunde faktiskt inte sova. Och jag kunde inte heller gå upp som planerat imorse. Tröttheten dundrade rakt in i huvudet som en hammare och jag var totalt oförmögen att gå upp när klockan slog 06.30.

Om jag hade kommit upp hade jag njutit av ett lugnt yogaflöde pÃ¥ en timme hemma pÃ¥ vardagsrumsgolvet bredvid en gnistrande gran. Uppvärmning bestÃ¥ende av solhälsningar och sedan yogatics youtubefilmer för ”yoga for the spine”, ”hip yoga” och ”yoga for flexibility”. Sedan hade jag avslutat med lite yin yoga.

Åh vilken morgon det hade varit! Men det är tur att dagen rullar på. Lagom till lunchen får jag en ny chans. Den ska jag ta!

Varje dag fram till jul, och några dagar till, öppnar jag en lucka som berättar lite mer vem personen bakom den här bloggen än. Svaret på dagens luckfråga är inte direkt något stort avslöjande. Jag skriver nämligen om det rätt ofta. Vad ger träningen mig?

Till skillnad från många andra är det inte tävlingsmomenter jag är ute efter i min träning. Jag kunde inte bry mig mindre om vem som kommer först, vem som lyfter tyngst eller vem som i en viss situation och en viss dag är bäst enligt en definition som ofta handlar om tid. So what? Jag är så pass anti tävlingsmomentet att jag inte gillar den sortens gruppträningspass där någon faktiskt kommer först.

Det träningen ger mig är upplevelsen. Yoga och löpning ger mig ungefär samma typ av upplevelse: ett obeskrivligt lugn och en härligt mjuk känsla av lycka. Det är sådana upplevelser jag är ute efter! Spinning ger mig en möjlighet att tokfokusera och känna mig odödlig. Det ger stärkt självförtroende och självkänsla. Till exempel.

Jag är medveten om att mÃ¥nga tycker att träningen inte kan vara rolig jämt. Jag hÃ¥ller med. All träning är inte rolig. Det tycker inte jag heller. Men det slutar nästan alltid med nÃ¥gon slags glädje ändÃ¥. Känslan efter ett pass man inte alls var motiverad inför är riktigt skön. Det gäller bara att välja rätt pass för rätt tillfälle – den typen av valfrihet är en lyx för mig som inte tränar för ett prestationsbaserat mÃ¥l. För mig är resan viktigast. Det är därför jag tränar.