Jag vaknade sent imorse igen. Kylen ekade tom och jag funderade ett slag pÃ¥ vad jag skulle ägna dagen Ã¥t. Grabben kom pÃ¥ att vi kunde Ã¥ka till Tylösand pÃ¥ spa – och fÃ¥ en lunch (läs: brunch) pÃ¥ köpet. Sagt och gjort – vi stack iväg!
Tylösand var härligt folktomt, konferensfolket höll till i sina lokaler och vi hade bubbelpooler och utrymmen för oss själva. Under lunchen blickade vi ut över grådiset och såg knappt vad som var hav och himmel. Det såg vi inte i poolen heller. Allt där ute var bara grått, grått. Innanför väggarna var det lite turkost och lite guldigt. Och varmt och skönt. Vi satt en lång stund i bubbelpoolen och bubblade tills det knappt fanns några bubblor kvar. Men det fanns tydligen mycket kvar av grådiset där ute. För när vi åkte hem hade det inte lyft en meter. Och när jag var ute och gick för att stämma av vad som hänt i världen under dagen (läs: lyssna på Studio1) regnade det så att jackan blev alldeles dyblöt.
Nu när jag är hemma igen konstaterar jag att kylen fortfarande ekar tom. Vad blir det till middag?