Träningsglädje

Smoothien jag gjorde för någon dag sedan kan vara den bästa smoothien någonsin. Jag har visserligen en tendens att säga det typ hela tiden, men jag rår liksom inte för det. Det finns så många smoothies man kan göra på så mycket olika saker så det är helt sanslöst. Jag skulle lätt kunna göra en ”dagens smoothie” och det skulle ändå vara helt olika smoothies ett helt år. Någon gång ska jag göra en kategori som heter just ”smoothies” – just nu hamnar alla under mattips.

Kiwismoothie med spenat och äpple:

Kiwi (jag tog 2 – jag älskar kiwi!)

Äpple

Spenat (just nu använder jag frusen)

Kokosmjölk

Vaniljpulver

Svårare än så är det inte (även om jag hade i Baobab också – för järnets skull)

Eftersom jag varit galet dålig på att morgonträna har jag inte fattat att det numer är mörkt innan kl 7. När klockan ringde 05.45 ville jag dra täcket över huvudet – det var b e c k s v a r t ute! Men att somna om var inget alternativ, Karin skulle bli så himla sur om jag aldrig dök upp till vår klockan 6-dejt…

Det ironiska med mörker på morgonen är att det är rätt mysigt när man väl är ute. Med ljuset kommer trafik och sorl och man är tillbaka i verkligheten igen. Klockan 6-världen är klart härligare!

Tröja: Craft (den vinröda från AW11/12 – suuupermjuk!)
Tights: Casall (ett par av mina favoriter)
Skor: Nike Free (inomhusmodellen, sköna att gå i faktiskt!)

Idag testade jag en ny kickboxningsklubb: Stockholm Kickboxning. Läget är bättre än Kalvhagen Sthlm: Gästrikegatan vid St Eriksplan jämfört med Tulegatan nära Odengatan. Men Kalvhagen var definitivt personligare. Idag var det trångt om saligheten med hur många som helst som ville träna i ett rum utan luft!

Jag kom dit en stund innan nybörjarpasset och tittade på fortsättningsgrupperna. Det var både häftigt och läskigt – är det sådär man ska bli, undrade jag. Alla såg galet seriösa ut. Men det kändes lite bättre när jag kollade in deltagarna i min grupp. De såg ut ungefär som jag. Utan att jag riktigt visste att vi börjat – så hade vi börjat. Vi körde gemensam uppvärmning med mycket sparkar och ingen teknikinstruktion alls – jag var glad att jag kan det lilla jag kan.

Från ett rör i taket droppade det kondens ner på mattan sådär som det gör i en ångbastu. Lite äckligt kan jag tycka och grimaserade inombords när jag trampade runt i det. Men det var bara att gilla läget – svett kan man duscha av sig senare. Det kan man tyvärr inte om den kattpissdoft som fastnar i händerna efter att ha boxats i de handskar man kan låna på plats. Fy fan alltså. Fast jag har tvålat in dem 10 gånger om så nu doftar de nästan hallon igen.

Den stora gruppen gjorde att jag inte fick så mycket tekniktips som jag skulle önska för att veta att jag gör rätt, jag fick istället förlita mig på den tjej som jag tränade med som hade kickboxats en del förut. På det här stället körde vi med samma partner hela tiden, på Kalvhagen bytte vi så att alla fick träna med alla. Båda har sina för- och nackdelar.

Det absolut mest positiva med Stockholm Kickboxning är priset. Man kan köpa klippkort och månadskort förutom det terminskort som de också har. Det skiljer någon hundralapp på terminskortet (vilket är det enda man kan köpa på Kalvhagen Sthlm). Sett till träningen så är Kalvhagen bättre – men skulle jag träna på Stockholm Kickboxning så vill jag nog helst göra det med en partner. Åh, svårt detta.

Såhär såg jag ut innan jag tränade. Då doftade jag gott. Sedan luktade jag kattpiss.