Träningsglädje

Jag säkrade dagens D-vitamin under en mils löpning mellan Tylösand och Möllegård. Vi fick ömsom sol ömsom piskande regn och decemberstorm. Strandskogen skyddade mot det mesta, förutom sandkornen som ven när vi närmade oss havet. Tänk vilken förändring i landskapet ”lite” vind kan åstadkomma. Vid ”heta hörnan” nedanför hotellet hade halva stranden liksom blåst bort – och Restaurang Salt stod ösligt och halvt bortblåst.

Kroppen kändes pigg och glad. De rosa skorna gjorde sig fint mot både lera och grönskande gräsmattor och fick följa med in i duschen efteråt. Rosa skor ska vara rosa, inte bruna… Om ni kikar riktigt noga på bilden nedan så ser ni att jag har nya tights på mig. Jag fick dessa Nike Pro (och den alldeles superba sport-bh:n Nike Victory) på en träff med Nike Training Club förra veckan men tightsen funkar inte så bra på min kropp. Jag upplever att de är lite slappa i midjan och liksom hasar ner hela tiden. Så jag sprang runt och var tvungen att dra upp tightsen en gång var 300:e meter för att inte visa halva rumpan… Förutom den lilla detaljen så gillar jag tanken med Nike Pro – kläder i yppersta funktionsmaterial. För bästa effekt ska man inte ens ha trosor under. Funkar bra som underställ eller under shorts. Trodde de skulle funka bra som löpartights men njaaa.

Om 25 träningspass är det 2012.

När vi stack ut klockan 16 var det mörkt. Supermörkt. Och det stormade utanför dörren – även om dagens tidigare spöregn åkt vidare någonstans. Men det är lustigt hur stormen liksom bedarrar några minuter efter det att man stuckit näsan utanför dörren och gått ut. Varje gång samma sak. Det är som att man inte märker det när man väl börjat springa. Ja, om det inte blåser motvind förstås. Då märks det r e j ä l t.

Jag sprang med Grabben och han är bra som sällskap när det ska hållas ett visst tempo eller springas fartlek. Det blev några tempoöpningar uppför backar och mellan lyktstolpar och formen känns grymt mycket bättre nu än på länge. Det har gått bättre och bättre hela hösten, och allra bäst på loppet i Amsterdam i höstas. Jag ska fortsätta träna fart och ett och annat löppass och se hur tiderna utvecklas i vår. Det är extremt sällan jag hakar upp mig på vad klockor och prylar ger mig för siffror – och mitt PB-lopp i Amsterdam sprang jag helt utan klocka och mellantider. Frihet i ett par löparskor!

Efter dagens fartlekspass åkte vi till fantastiska Pio Country Club. Det är väldigt speciellt det där stället. Jag var där på julbord för 2 år sedan och det är nog det bästa julbord jag ätit. Både då och nu. Fast som vanligt är det alltid första tallriken som är godast. På Pio har de många olika sorters lax, till exempel confiterad lax eller lingongravad eller kanelgravad – förutom alla de där vanliga sorterna. Sådant gillar jag.

Det är förresten 26 träningspass kvar till nyår – och ungefär lika många dagar.

Det stormar idag här i Halmstad – men vi ska strax ge oss iväg på en lite löprunda för att grunda inför kvällens julbord på mitt favoritställe Pio Country Club. Tidigare idag brunchade vi på ett annat favoritställe: Spis & Deli. Jag ä l s k a r det stället. Det är lika fantastiskt som Blueberry i Stockholm, fast på ett helt annat sätt! Jag åt surdegsmacka med kyckling, en surdegssaffransbulle och drack juice på äpple, avokado, lime, spenat och ingefära. Glad mat ger en glad kropp.

Jag hittade ett annat ställe att förälska mig i här i Halmstad idag. Den lilla butiken Udda Tina precis bredvid Skånskan på Storgatan. Udda Tina är fylld med fantastiska små saker att ta med sig hem, från pälshjärtan att hänga i granen eller fönstret till fantastiska tvålar, kuddar och en massa annat roligt. Jag föll för en fantastisk ljusstake med fåglar i från danska Rice.

Men som sagt, nu blir det löpning ute i regnstormen…