Träningsglädje

Kanske har ni sett reklamfilmen på TV? Danica Pension som ägnar sina sekunder åt att uppmuntra till träning! Jag störtgillar deras vinkel på budskapet och framförallt tycker jag att de har gjort hemläxan vad gäller deras Facebooksida Danicas Vänner.

Jag har tjatat rätt mycket om att så otroligt många företag och organisationer inte fattar att de måste fylla sina Facebooksidor med värde – varför ska jag annars gilla? Lägg lite mer krut på sidan än att önska trevlig jul och god helg och annat som förvisso är nice to have – men långt ifrån något need to have. Danicas Vänner löper linan ut. Deras Facebooksida kommer att handla om träning. Redan nu ligger erbjudanden uppe om om träningsskor. Och om man avger ett nyårslöfte skänker Danica Pension 10 kr till en organisation som på ett eller annat sätt gör gott. Det är sådant jag gillar, jag hoppas att Danica Pension kommer att göra det minst lika bra som deras målsättningar säger.

Det har snöat hela dagen här uppe och ska fortsätta i natt. Spåren uppe i Björnen ikväll var sladdriga och jag insåg att jag är van vid riktigt fina spår men att det var bra med lite sladder eftersom jag gissar att det är så det ser ut på Tjejvasan(?).

Det blev en kortis i spåren – 5km. Vi var nöjda bara att ha gett oss iväg för vi var minst sagt osugna. Lite tidigare hade jag gått till Tegefjäll och tillbaka fast med ambitionen att springa. Med jag kände mig seg och gav upp löpartanken efter någon kilometer. Grabben plockade upp mig efter en mil och vi åkte och fikade på Bahnhof istället. Vid 18-tiden var vi i spåren och dryga timman senare var vi hemma igen – efter att ha handlat grejer till en raw foodpaj på vägen.

Tanken var att vi skulle ha åkt till Säfsen imorgon för lite längdläger. Men vi förlägger vårt eget lilla läger här i Åre istället och stannar veckan ut. Det är lite lustigt att vi är här uppe så mycket utan att åka särskilt mycket alpint men det får bli så den här gången. Jag är tacksam över att almanackan skvallrar om att vi kommer vara här uppe många fler dagar i vinter – det finns många möjligheter att fånga soliga dagar i backen på. Just nu åker vi mest längd, äter och sover…

Jag läser väldigt många bloggar, både privat och på jobbet – men det är träningsbloggarna jag tycker är speciella på ett alldeles fantastiskt sätt. Ibland tänder det till lite extra när jag läser ett inlägg och jag drabbas av insikt. En riktigt häftig grej. Det är då jag berikas och fattar lite mer vad gäller allt.

Igår kväll läste jag ett sådant inlägg. Det var egentligen inte alla aktiviteter som Erika skrev om, det var snarare summan av kardemumman: det ska vara kul att vara jag. Jag lägger de orden till min bok med kloka saker. Ammunition att ta till när jag fastnar i negativa tankar om mig själv. När detaljerna tar över och förstör det stora hela. Tänk vilket slöseri på liv att gå runt och vara missnöjd, tänka illa om sig själv eller att stressa över sådant som inte på något sätt är livsavgörande.

För mer än 2 år sedan skrev jag blogginlägget Du är din enda begränsning, med fokus på fysiska aktiviteter. Jag vill återkomma till den tanken – för den stämmer även in på vår egen självkänsla, självförtroende och hela vår självuppfattning.

En annan insikt som slog mig som en blixt från klar himmel är definitionen av lycka. Det var SportySpice som skrev det och det var så otroligt självklart när jag läste det: jag mäter min hälsa genom hur mycket jag skrattar varje dag. Det är när vi är lyckliga som vi skrattar. När vi mår bra. Är friska. Nöjda. Tillfreds. Harmoniska. Hälsosamma. Skratt är en fantastisk måttstock på hälsa.

Erika och Sportys ord har drabbat mig med full positiv kraft och jag är oändligt glad. Jag fyller på mitt förråd med kloka ord och för varje nytt jag samlar på mig desto klokare och tryggare blir jag i mig själv och den jag vill vara.