Klockan är strax efter 13.00 och jag har hunnit dra SATS-kortet 2 gånger redan idag. Samtidigt är jag solt över att faktiskt inte gå ut för hårt efter sjukdomsveckan. Annars är det lätt hänt för jag VILL och LÄNGTAR ju så mycket!

På lunchen testade jag lågintensiva SATS Flow. Jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Har hört några som testat klassen och tyckt ”nja” om den. Själv tyckte jag nog att den var rätt så bra. Jag är lite för rastlös för yoga och pilates för att tycka att det är riktigt bra så Flow passade mig som handen i handsken. Lite tai chi i början, sedan lite yoga följt av lite kampsport innan passet avslutades med balans pilates och det bästa av allt: avslappning.

Flow har körts en del i Norge och varit uppskattat och är en klass där man fokuserar inåt och på att ”släppa lös” kroppen. De lugna delarna är avslappnande och de kampsportsinspirerade delarna är aggressionsförlösande. Kanske att jag saknade lite smidighet – den sorten där man får sträcka och tänja lite. Men det kanske finns inbäddat i passet det också, och att jag upptäcker det nästa gång. För ja, det blir en nästa gång!

Om allt hade varit frid och fröjd den här veckan hade jag sprungit 7-8k morgonjogg igår och tusingar på kvällen. Jag hade powerwalkat imorse, sprungit straffrunda på lunchen och tränat spinning och styrka ikväll. Och så hade jag tagit det lite lugnare imorgon med combat och flow och powerwalkat på fredag och kört styrketräning innan lördagens halvmara, som dessutom toppats med benträning. Söndagen hade blivit vilodag.

Nu har det inte riktigt blivit så. Men jag räknar med att halsontet ska ta slut idag och att jag kan påbörja träningen lite lugnt imorgon med att testa nya klassen flow. Resten räknar jag med att kunna köra som vanligt. Sedan blir det lite Stockholms- och Åreträning i några veckor framöver. Jag har en fin statistik på Funbeat som ligger runt 10 timmars träning hela våren med undantag från juni och juli som var lugnare veckor. Nu ska stapeln upp till 10-timmarsstrecket igen!

Bilder från Palma i helgen

Jag lyckades komma upp i tid för yogan och bara det kändes som en bragd i sig. Att jag sedan faktiskt tyckte att yogapasset var riktigt bra gör att jag har en enorm tro på hur den här dagen kommer att utveckla sig.

Första kvarten – med alla solhälsningar – var förvisso en pina men så är det alltid. Jag och hundenpositionen går inte ihop. Vi är bittra ovänner. Ibland vinner jag, ibland vinner hunden. Men när vi lämnat hunden bakom oss kan jag börja fokusera på riktigt. Fast bäst är ändå slutet, finns det något bättre än avslutningsdelen på ett yoga- eller balancepass? Jag vet inte vad det skulle kunna vara. Kanske att gå i mål efter ett ultralopp…