Ändrade planer! (Till det bättre)

Gymträning

Det blev ändrade planer ikväll. Ingen längd, men däremot gymträning och snart middag ute på byn. Det var inte direkt så att jag grät tårar när vi strök ett streck över längdåkningen.

På Gold’s Gym i Åre var det mycket folk men det är inte så konstigt. Gymmet har bara öppet mellan 16 och 18 idag. Jag fick samsas med småkillarna från Frösö slalomklubb i Östersund och några andra skidtjejer som inte fyllt Systembolagsålder än. Och deras tränare. I bilen på väg till gymmet kom jag på att det var länge sedan jag körde bröstträning så det fick bli muskelgruppen i fokus. Bänkpress med stång, med hantlar och flyes med hantlar fick bli dagens utmaning.

Wohoo det snöar!
(Imorgon utlovas sol och minusgrader)

Körde lite konditionsträning efter det. Hittade en maskin som simulerar löpning som jag lekte en del med. Den känner av om man vill springa i trappor, småjogga med korta steg eller löpa så att hälarna kickar i baken. Jobbigt både för flås och lårmuskler!

Hade några minuter kvar på slutet så det fick bli tricepsträning också. Kickbacks med hantlar och triceps pushdowns och omvända tricepspushdowns i cc.

I bilen på vägen hem konstaterade jag att det är i mina triceps träningen känns som mest! Filosoferade också över vad jag tycker är roligt med träningen. Som att springa på löpband till exempel. Det är inte speciellt spännande egentligen. Men jag längtar ändå efter att ställa mig på ett löpband och bränna av 5 km. Och att göra det om och om igen. Varför?>

Känner inte du också att du bara vill gå till gymmet och mördarträna en muskelgrupp?

Dan före dopparedanträning

Hade bokat en kombinerad spinning och pumpklass klockan 17.30 men det sade sig självt att den skulle krocka med annat julstök. Utvecklade därför plan B och bestämde mig för att Grabben skulle skjutsa mig till gymmet så att jag kunde träna ”själv”. Det står en spinningcykel från Schwinn bland de andra konditionsmaskinerna på Gold’s Gym i Åre och det var den jag hade siktet inställt på.

Jag märkte tyvärr snart att cykeln var helt värdelös.

Jag fattar inte hur man tänker när man bestämmer sig för att behålla en värdelös maskin. Varför tänker man ”den här cykeln är paj, vi ställer den i konditionssalen”. Vill man inte ha bra grejer här eller? Snacka om att inte vårda sitt varumärke, varken cykelleverantörens eller gymmets. Nu har jag inte mycket till övers för Schwinncyklar i alla fall. Inte för att de är omöjliga att stava till, men för att de har så icke-individuella inställningar. Jag körde i alla fall 20 minuter på den där cykeln. Utan musik i lurarna. Lurarna hade jag förvisso med mig – men Ipoden glömde jag hemma. Lyckat!

Den resterande timman bestämde jag mig för att döda mina ryggmuskler. Det är snyggt med tränade ryggar och min är ganska tränad men tyvärr inte speciellt snygg. Under en intensiv halvtimma körde jag 3 set rodd med stång, 3 set rodd i cc med brett grepp och 3 set rodd i cc med smal grepp. Sedan körde jag 3 set rygglyft på golv med armrörelser där jag liksom drar ihop skulderbladen. En av mina nya favoritövningar!

Det är sällan jag känner mig styrketräningstrött i ryggen. Det är inte så att jag samlar mjölksyra i dessa muskler, som när jag är riktigt trött i mina triceps. Inte heller blir jag sådär darrig i ryggen som jag kan bli när jag tränar ben. Nu känner jag mest att det ligger något och trycker mellan skulderbladen. Är det tröttheten som knackat på?

Jag bestämde mig för att döda mina biceps också när jag ändå höll på. Körde massvis med set med bicepscurls med stång och hammercurls. Blandade friskt mellan lätta vikter och många reps och tunga vikter och få reps. Kände aldrig någon mjölksyra men muskeln tog slut ändå. Klarade 12 reps på en tung vikt i början – men på slutet ”kontrollkörde” jag samma vikt och klarade bara 4. Vikten hade blivit mycket tyngre på de 15 minuter som jag mördat mina biceps.

Nu blir det uppesittarkväll för hela slanten. Jag ska göra rödbetssallad med chevre och valnötter och en Ockelbo-ostpaj (fast utan Ockelbo-ost) till imorgon. Alternativ julmat, men vem säger att man måste äta skinka hela tiden?>

Mitt vapen bland julmaten heter Golds gym i Åre.

Triss i träning

Jag har köpt en månads träning på Golds gym i Åre. Stod i valet och kvalet eftersom det kostar några hundralappar – men beslutet var ganska givet. Alla investeringar i sin egen hälsa borde vara självklara. Jag måste påminna mig själv om det ibland.

Söndagsschemat på gymmet är som upplagt för trippelpass. Spinning klockan 16.30, pump en timma senare och så body balance klockan 18.30. Det var dock bara jag som verkade förstå det fantastiska i det hela.

Spinningen kändes ömsom kantig ömsom helt suverän. Det är när jag får ”kötta på”, när det är som allra jobbigast, som spinningen är som en svettig dans på rosor. Det är så skönt att få fokusera på utmaningen, var man är och var man vill komma och känna kroppen jobba, adrenalinet rusa till och känna gränsen. Endorfinerna i kroppen rusar till och man sitter inte på en hård cykelsadel utan snarare små mjuka moln. Sedan väcker instruktören en till liv igen och envisas med att köra jumps eller stå i position 2 eller något annat fånigt.

Pumpen gick okej den också. Men jag kan inte komma ifrån att det är tråkigt. Jag försöker hitta samma sköna fokus och flyt där men det är svårt. Fast jag gillar tricepsövningarna i det nuvarande programmet. Det svider så jäkla skönt i armen och även när den ena tricepsen vilar och jag kör den andra så är den stenhård med mjölksyra.

Vad gäller balancen så kan jag säga att jag försökt ett par gånger nu, men den tilltalar mig inte. Jag känner inte alls vad jag ska känna. Det jag är ute efter i denna typ av pass är stretchen och rörligheten. Träning ska vara rolig och min princip har alltid varit att om det inte är kul ska jag inte göra det. Och när jag kollar på klockan och hopplöst konstaterar att det är hela 50 minuter kvar på passet är jag helt fel ute.

Jag har i alla fall tränat 600 minuter denna vecka. Wohoo!>