Just nu åker det runt en massa Audi på isen på Åresjön men snart kommer här att dras spår inför Åreloppet i mars. Helgen innan loppet arrangerar Holiday Club längdhelg för tjejer med mys och spa, tillsammans med tränare från Craft Sportswear (hon heter Malin och är grym). När man klickar på den här länken så ser det ut som att det inte finns några rum – men – rum är undanlagda så om du vill boka dig (och det är klart att du vill) så ring 0647-12011 och prata med Ewa Thelin så kan du knipa ett rum. Det är dock inte läge att vänta så boka nu!

Det kommer bli en grym helg med skidåkning, spa och relax. Jag kommer att vara på plats och ska göra mitt bästa för att solen ska skina. Mars är en fantastisk Åremånad!

Vilken fantastisk dag det här blev till slut. Jag pratar inte bara om Kallas fantastiska skiathlonlopp där hon öppnade OS med ett silver, och grymma Marit Björgen som tog guldet och som faktiskt skulle kunna ta guld i allt hon kör i OS. Nej, jag pratar också om vädret. Detta väder som kan skilja sig så mycket åt från en dag till en annan att det är ett ständigt samtalsämne för oss svenskar.

Morgonen började dimmigt. Jag låg länge och drog mig i sängen och gick upp lagom till damernas OS-start. Grabbarna stack ut i backen och jag letade upp mina längdskidor från förrådet. Sist jag använde dem var i julas – då vallade jag med klister. Jag öppnade dörren och spanade in vädret, kände lite på snön och skickade iväg sms med vallafrågor till mina experter Viktor och Malin. Sedan började jag rengöra skidorna för jag insåg att klister inte var vad som skulle funka bäst i spåret idag.

Efter grön base wax vallade jag med lila och åkte iväg till spåren i Björnen – Åres längdskidcenter. Solen strålade, granarna var snötyngda, himlen var knallblå och ett gäng hundspann var ivriga att komma iväg. Längdspåren var riktigt fina och jag hade bra fäste (lite sämre glid dock) och skidade runt och tänkte på hur jäkla bra jag faktiskt har det. Vilken lycka att få uppleva sådan här natur kombinerad med stillhet och tunga andetag. Hjärtat skrattade inombords.

Längdåkning förresten, det kan vara det jobbigaste jag vet i träningsväg. Jag åkte Tjejvasan för några år sedan och är väldigt nöjd med mitt lopp – men så mycket mer än 3 mil skulle jag inte orka med. Så som jag upplever det är 3 mil skidor mycket jobbigare än ett marathon. Och mycket jobbigare än många mil på cykel. Därför är jag otroligt imponerad över alla Vasaloppsåkare och tycker att det är fascinerande att många förundras över ultralöpare – men i samma andetag inte ens reflekterar över hur många som tar sig igenom de 9 milen mellan Sälen och Mora och hur starkt det är!

Cervinias skidsystem är ihopbyggt med Zermatt och det går rykten om att Cervinia också ska byggas ihop med Champoluc. Huruvida detta kommer hända, eller när, vet bara framtiden men om så sker så kommer det att bli ett fantastiskt stort skidsystem! Redan idag kan man åka offpist från Cervinia till Champoluc men det är oklart hur man kommer därifrån. Även om det bara är en bergstopp mellan de två byarna så tar det många timmar i bil. Mellan Cervinia och Zermatt tar det ungefär 5 timmar att åka bil – trots att de bara är några liftar mellan byarna fågelvägen.

Har man otur så fastnar man i Zermatt när skiddagen är stängd (det händer tydligen rätt så ofta), då får man antingen ta in på hotell eller, som någon förra veckan gjorde, köpa sig en (dyr) helikopterfärd hem. Dyrt blev det också för den äldre man som skulle ”gena” mellan två pister via ett offpistområde eftersom han var trött i benen. Tyvärr fastnade han vid en klippa och kunde inte vända – så han ringde på hjälp. Den helikopterturen kostade honom 3000 euro. I Cervinia får man böta rätt rejält om man åker offpist utan tranceivers och böteslappen beror lite på hur dumdristig man varit.

Efter att ha åkt i både Cervinia och Zermatt så har jag en klar favorit: jag tycker skidåkningen är absolut bäst i Cervinia. Pisterna är måhända flackare men de är breda, fina och som gjorda för stora carvingsvängar. i Zermatt känns pisterna lite mer transportaktiga. De är brantare men också kurvigare och smalare och det blir mer en känsla av att transportera sig än att åka skidor. Dessutom är maten klart mycket bättre i Italien!

Vädret skiftar snabbt i alperna och även mellan skidorterna. Häromdagen hade vi strålande sol i Cervinia och kunde se hur molnen låg som ett lock i Zermatt. Igår var det tvärtom men idag var det fint och soligt överallt.