Ett av de plagg jag tränar i från Casall är ett par jäkligt tighta träningstights. Första gången jag tog på mig dem undrade jag om jag fått fel storlek. Att sätta på sig tightsen var ett projekt i sig, som att sätta på sig ett par strumpbyxor ungefär – i den modellen som ska hålla in och lyfta upp.

Men att hålla in och lyfta upp är faktiskt just vad dessa tights gör! De funkar som kompressionsstrumpor, fast de är tights. Modellen är superstretchig och med ”powerstretch” under rumpan, över magen och på sidorna över låren för att ge support och hålla in och ja, även stimulera musklerna (precis som kompressionsstrumpor). När jag väl förstod att det var ett par hitechbyxor jag fått på mig så förstod jag även varför de var så jäkla tighta. Och nog håller jag med om att byxorna formar till benen på ett snyggt sätt (framförallt lyfter de rumpan) men de positiva egenskaperna för musklerna och icketröttheten i benen har jag inte hunnit utforska än. Jag har bara sprungit med dem några gånger under min 30-minutersrunda. Jag måste nog ta med dem ut på en halvmara under veckan!

Kompressionstights från Casall

Det fina med att komma upp till Stockholm och sova hos mina föräldrar några nätter är bland mycket annat deras Iron Aid. Det är en helt fantastisk maskin! Det är som en torktumlare – men som också stryker grejerna! Och har man använt ett plagg någon gång och vill fräscha upp det utan att tvätta det, ja då slänger man in plagget i maskinen i uppfräschningsprogrammet (ett ångprogram). Det är helt genialiskt! Trots att programmet eliminerar dålig doft skulle jag kanske inte använda det till de allra svettigaste träningskläderna men jag slängde nyss in mina kostymbyxor och nu, 20 minuter senare är det klara. Så jäkla bra. Jäklarns vilket reklaminlägg va!

Klockan är strax efter 13.00 och jag har hunnit dra SATS-kortet 2 gånger redan idag. Samtidigt är jag solt över att faktiskt inte gå ut för hårt efter sjukdomsveckan. Annars är det lätt hänt för jag VILL och LÄNGTAR ju så mycket!

På lunchen testade jag lågintensiva SATS Flow. Jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Har hört några som testat klassen och tyckt ”nja” om den. Själv tyckte jag nog att den var rätt så bra. Jag är lite för rastlös för yoga och pilates för att tycka att det är riktigt bra så Flow passade mig som handen i handsken. Lite tai chi i början, sedan lite yoga följt av lite kampsport innan passet avslutades med balans pilates och det bästa av allt: avslappning.

Flow har körts en del i Norge och varit uppskattat och är en klass där man fokuserar inåt och på att ”släppa lös” kroppen. De lugna delarna är avslappnande och de kampsportsinspirerade delarna är aggressionsförlösande. Kanske att jag saknade lite smidighet – den sorten där man får sträcka och tänja lite. Men det kanske finns inbäddat i passet det också, och att jag upptäcker det nästa gång. För ja, det blir en nästa gång!