Okej. Den här sommaren verkar gå till historien som den stora powerwalksommaren! Lite déja vu-varning dock – för jag vet att jag var ute och gick och sprang väldigt mycket för några år sedan när jag lyssnade på den där barfotaboken som ljudbok också. Den här sommaren går jag mest runt med en massa podcasts i öronen. Sommar i P1 till exempel. Helena har tipsat om några favoriter och jag håller med om mycket. Leo Razzak och Kristian Gidlund är mina favoriter av de jag lyssnat på hittills. Om en timme kommer en annan favorit hit. Då blir det mer sommarprat. Fast på riktigt!

Något som är nästan lika härligt som morgonpromenad? Kvällspromenad! I alla fall för sådana som mig som inte har några problem att varva ner och sova direkt efter maxpulspass. Under den här bloggens tidiga dagar gav jag mig ofta iväg på sena kvällspass. Många av dem är oförglömliga! Ikväll begav jag mig iväg på en powerwalk klockan 21.30. Ljuvliga sommarkvällar är för fantastiska för att sitta inne framför en skärm.

Ni vet när man är ute och typ springer eller går på vintern, och det är typ minus hur många grader som helst ute och man stänger in sig i sin bubbla och drömmer sig bort till sommaren samtidigt som fötterna pulsar vidare i nysnö eller slask och det är mörkt och grått och vått och kallt. Man drömmer sig bort till sol och värme, svett som inte blir kall mot kroppen. Tunna kläder och milda vindar och blå himmel och gröna ängar. Och att det ska vara hett, hetare, hetast!

Eller, ni kanske inte tänker så när ni är ute om vintrarna? Men jag gör det till och från. Precis som jag vissa kvava sommardagar kan längta till klar höstluft och ren fin, vit snö. Hur som helst – idag upplevde jag den där stekande känslan. Av asfalt som dallrar och sol som är varm fastän det redan är kväll. Av solmogna fält och ängar och den där riktiga sommaren som är som mest närvarande i vinterdrömmen. Så jäkla härligt! Och varmt.

 Tights & Tröja // Casall

Skor // Adidas Adizero Adios Boost (recension kommer om ett tag)