Jag vaknade med ett låst skulderblad och stod och försökte få upp armen så att jag kunde få håret i en hästsvans under ett molande jämmer. Aj aj aj. Jag kände det redan igår. Eller egentligen i fredags, när jag gjorde en hastig rörelse och anade en låsning. Den har liksom växt sig större och dessutom är jag nu alldeles öm eftersom jag rullat på en sådan där liten taggig boll. Jag borde nog gå till någon för att kolla upp låsningen men ibland känner jag liksom ”men orka!”.

Men benen är det inte så mycket fel på så jag mötte upp den här Katten för en morgonpromenad runt Kungsholmen. Det var varmt och milt och jag noterade att dagens temperatur väntas bli 17 grader.

Frukosten efteråt blev en äppelfest. Ett litet glas nypressat juice som jag också blandade i en lime och flytande D-vitamin från Holistic, en liten latte och en skål med kesella, lättsockrat äppelmos, hasselnötter och pumpakärnor. Nu ska jag ta tag i den här dagen.

Den psykologiska stressen när man ligger i sängen och vill somna snabbt för att man ser fram emot morgonträning och klockan tickar över och förbi 23, 23.30, 00, 00.30, 01.00… men – jag vaknade ändå rätt så pigg när klockan ringde. Och den friska vinden utomhus daskade till den eventuella tröttheten som fortfarande fanns kvar när jag begav mig ut på morgonpromenad på tomma fjällgator.

Nu ska hela maskineriet dras igång igen. Ny vecka, nya tag.

God morgon världen! Morgnarna börjar på samma sätt – oavsett om jag är vaken eller inte. Tunga slöjor ligger över marken och gör allting disigt och dimmigt. Imorse var jag uppe och morgonpromenerade mitt i det. Benen var lite stela sedan igår och kroppen rätt så tom på energi. En backe tog nästan musten ur mig. Men en sväng morgonträning ger energi och nu är jag garanterat vaken!

Kaffe, ägg och smoothie. Det är dags att börja äta mer d-vitamin!