Det blev en hundrunda efter jobbet.

45 minuter mörkerseende

Jag mötte mamma och hunden Trixa i hallen när jag kom hem från jobbet. De skulle ut på promenad och jag var inte sen att hänga med.

Mamma, yngsta brorsan och hunden Trixa

Stackars Trixa har varit sjuk i borrelia ett alldeles för långt tag men är nu så pass frisk att hon kan vara ute och gå igen. Det är inte lätt för en sprallig flat coated retriever att inte få springa.

Mamma fick välja runda och valde den som gick genom skogen. I bäckmörker. ”Jag tror att stigen går här” sa hon ibland och gick först. Oftast gick den där hon trodde. Ibland inte. Jag följde efter och försökte att inte tänka på spöken och vampyrer. Jag fattar inte var min mörkerrädsla kommit från.

Mörker!

Mamma torkar en badglad hund…

Det är rätt skönt att blanda ickenaturlig träning (typ spinning) med en alldeles supernaturlig promenad. Variation är faktiskt det bästa som finns. Jag blir alldeles salig när jag tänker på hur otroligt många olika sätt man kan ”röra sig” på.

En annan gång ska jag berätta om vad jag tyckte om att röra på mig förr i tiden. Things have definately changed! Nu ska jag äta köttfärs och zappa mellan Rosa Bandetgalan och Packat och Klart som åker till Thailand.>

Jag lyckades med konststycket att lägga mig 21.50 igår. Det bäddade för morgonträning imorse. Klockan ringde 05.20 och antingen var det tack vare de två extra sömntimmarna, eller så vaknade jag precis rätt i sömncykeln, men jag var inte det minsta morgontrött när jag gick upp.

Det blev 45 minuters powerwalk med oblyga rådjur skuttandes runt omkring mig. Eftersom jag inte äger några (uppätna) rosenbuskar så har jag inget emot rådjur (som äter just rosenknoppar)…>

Jag gjorde det igen!

50 minuter

Jag pratade med Grabben till sent in på kvällen igår. Eftersom vi inte ses särskilt ofta nuförtiden (han konsultjobbar i Göteborg och jag konsultjobbar i Stockholm) och eftersom vi har för fullt upp för att prata på dagarna blir det en hel del nödvändigt telefonerande innan läggdags. Mest för att hålla koll på det praktiska. Hur var det nu med lägenhetsbesiktning på onsdag? Kommer TV-killarna och fixar ljudanläggningen nästa tisdag? Vad ska vi betala när och hur många kronor då? Livet är väldigt romantiskt. Och igår råkade det bli alltför sent. När klockan närmade sig midnatt och jag inte ens var nära sovstadiet är det lätt att förkasta planerna på morgonträning.

Eftersom den sena timmen var Grabbens fel, och att han dessutom var orsaken till varför det inte blev morgonträning i fredags, fick han uppgiften att ringa och väcka mig 05.20 imorse. Det gjorde han med bravur. Och det var nödvändigt. 2 minuter tidigare hade jag stängt av väckarklockan och vänt huvudet mot kudden igen.

05.20 kom jag upp, hoppade i kläderna och fick dessutom med mig mamma som sällskap på morgonpromenaden. Det var inte läge för en morgonjogg. Någon måtta får det vara med slitaget på knän och leder. Det finns en förnuftig person bakom mina galna idéer!

Promenaden var inte helt angenäm. Jag kände mig illamående och undrade om jag snart skulle bli magsjuk. Men nä, jag var nog bara extremt trött. Som sagt, jag måste bli bättre på det där med att sova. Det är trots allt det bästa som finns!>