Precis nu sitter jag på tåget på väg mot Göteborg. Jag har en mängd grejer med mig. Jag tror att det mesta kommer förbli oanvänt. Men man vet ju aldrig. I medicinskåpsväg har jag med mig det som finns på bilden. Jag vet inte riktigt vad som kan komma att behövas… testade Bamyl igår eftersom jag hade stresshuvudvärk men vet jag tyckte inte det hjälpte särskilt mycket. Vet inte om det kommer hjälpa mot allmäntont heller men köpte det mest för att det stod koffein på tuben.

Jag kommer att liveblogga så mycket det går under dygnet men det blir nog mest bilder och kortfattade livstecken. Däremot kommer det nog att uppdateras en del på Rosa Dygnet-sajten!

För att hålla automatisk koll på min blogg så tycker jag att du ska lägga till den på Bloglovin’!

Sitter på tåget och funderar lite. Om du skulle cykla i ett dygn – hur skulle du lägga upp det vad gäller pulsintervall, energi och mentalt upplägg?

Och så undrar jag hur svårt det kan vara. Egentligen? Folk gör ju jobbigare saker än så mest hela tiden. Typ föder barn och sånt…

Jag ser inte så himla festlig ut idag. Men i paketet finns räddningen! Lite träningskläder, det mesta för inomhusbruk.

Kläderna kommer från Casall och just Casall är en av mina första sponsorer. När man bloggar får man rätt mycket grejer – oftast med direkt syfte att visa upp dem i bloggen. Bättre marknadsföring finns knappt för företagen och det är oftast kul för bloggläsaren också. Om(!) det görs med transparens och ärlighet. Det är här det ofta fallerar. Det är vanligt att bloggaren undanhåller att det är gratisgrejer man bloggar om, så känslan är att man smyger med det. Eller låtsas som att det regnar.

Det är viktigt för mig att vara ärlig i det jag gör, tycker, säger och agerar. Min blogg bygger på min verklighet. Idag har jag hämtat ut ett paket med 14 plagg från Casall. De har jag köpt. I fredags kom ett paket med 4 plagg jag fått. Men det känns inte som vanlig bloggsponsring. Det känns lite mer personligt. Visst, min kontakt på Casall har hunnit lämna företaget men jag minns när vi pratade med varandra första gången. Då var det inte min blogg de ville sponsra, då var det mig som person. Sådant känns genuint bland allt snack om exponering och läsare!