Jag var inte först i min genre med pod, sÃ¥ istället för försöka göra nÃ¥got bra (som nÃ¥gon annan gjorde) bättre – sÃ¥ valde jag att göra nÃ¥got helt annorlunda. LikasÃ¥ tänker jag med rörligt. När tanken fastnade i mitt medvetande sÃ¥ styrdes den automatiskt mot idéen att jag skulle göra nÃ¥got helt annat än det jag sÃ¥g redan fanns där ute.

Idéen som skapades blev The Freedom Series. NÃ¥got som inte riktigt gÃ¥r att ta pÃ¥ – utan snarare en känsla och en röd trÃ¥d. Jag vill väcka en känsla.

Tanken med The Freedom Series är att skapa en kollektion filmer som alla går under samma känsla: frihet. I helt olika skepnader och förmodligen i rätt olika stil. Eftersom de inte kommer produceras på löpande band så har jag ingen press på att ständigt leverera. Det känns skönt att ta det i takt med livet, och göra bra saker istället för massor med saker.

Min kompis Annika berättade att hon skrattade när hon såg slutet. Jag funderade på hur jag skulle avsluta filmen, men tänker att hälsovärlden behöver lite mer av detta för att inte bli så väldigt präktigt.

I samarbete med min multitalang till bror, Marcus Rönne, ger jag dig The Freedom Series, Chapter One: The Relief. Givetvis är det ett måste att klicka på play med bra ljud eller lurar. Han är också ett ljudgeni, min bror.

Alla avsnitt hittar du här!

Det blir verkligen mörkt tidigt nuförtiden. Det var en så otroligt fin och solig dag idag så jag tänkte gå hem tidigt för att få lite vintersol på näsan men den försvann bakom fjälltopparna innan klockantrekaffet. Så det blev med andra ord inget av den saken.

När jag passerade VM8:an här i Åre pÃ¥ vägen hem kunde jag inte lÃ¥ta bli att ta en sväng förbi skidbacken. Snökanonerna gÃ¥r för fullt eftersom det är sÃ¥ kallt ute – när vinden ligger pÃ¥ Ã¥t ”rätt” hÃ¥ll ligger det ett tunt lager kanonsnö pÃ¥ min farstukvist till och med.

Lite senare drog jag på mig träningskläderna, satte en lurarna i öronen och trotsade vinden som viner runt knuten. Det var dags för mitt första träningspass i löparskorna på jag vet inte hur länge. Har ni noterat samma sak?

Det var väldigt länge sedan jag sprang i mina Adios boost men så snart jag tar de första stegen i dem är det som att komma hem. Steget känns lätt och enkelt. Byxorna, Craft PXC High Function, skyddade mot vinden. Det gjorde min fleece med vindskydd från Marmot med. Jag drog mössan långt ner i pannan och tog en försiktig jogg runt nybyggda Lake Lodge vid Åresjön.

Jag har tänkt springa trappintervaller i trappan upp till Nationalarenan ända sedan jag sÃ¥g en tjej göra det i somras men det har inte blivit av. Förrän ikväll. Det stod ju dessutom pÃ¥ min bucket list för hösten. Uppe pÃ¥ toppen av trappan mötte jag snön och snökanonerna – en riktig stairway to heaven!

Det blev 15 vändor upp och ner. Sedan joggade jag hem igen – extremt nöjd.

Det är något med träning som ger energi så när jag kom innanför dörren satte jag igång en tvätt och packade upp väskan från NYC. Sedan gjorde jag mig en kopp varm choklad efter den här sinnebilden.

Lyckoruset som bubblar i kroppen när man somnar trött pÃ¥ huvudkudden och hör hur vinden viner runt knuten – och sedan öppnar sina gröna och ser att allting är vintervitt för allra första gÃ¥ngen. Vi har sett snö pÃ¥ fjälltopparna men idag blev det ocksÃ¥ ordentligt vitt i byn!

Snön behövs nu när det är sÃ¥ mörkt om morgnarna och kvällarna. Det lindar in världen sÃ¥ fint och ser sÃ¥ mjukt och vackert ut. Även när snöflingorna ilsket har brÃ¥ttom ner pÃ¥ marken, som idag. Vinden viner fortfarande och jag har satt pÃ¥ mig vinterkläderna och ska snart ut och springa. PÃ¥ fötterna har jag vinterskorna – ett par nya Inov8 X-talon 212 jag köpte pÃ¥ rea för nÃ¥gon vecka sedan. Nu var det äntligen dags att skaffa en nyare modell!

 Jacka & tights // Craft WP Stretch. Skor // Inov8 X-talon 212