Vi hade bråttom hem från Centralen. Seinfeld skulle ju börja om 35 minuter. Så det fick bli en snabbdistans!

Löpning (nästan) mitt i natten

Mamma anlände med tåget till Centralen från Göteborg strax efter klockan 22. Jag var där med bilen så att hon kunde ta den hem ut till Nacka. För egen del övertalade jag grabben att han också skulle följa med till Centralen så att vi kunde springa hem istället för att få skjuts. Han klagade och gnällde en del, men gjorde snällt som jag ville.

När vi satt i bilen och väntade pÃ¥ mamma sÃ¥g det inte särskilt lockande ut pÃ¥ andra sidan bilfönstret. Det sÃ¥g kallt ut. Och det blÃ¥ste – som sjutton. Men jag minns bara att vi hade motvind fram till Stadshuset. Sedan minns jag typ inget mer förrän strax innan Västerbron. Vi mÃ¥ste ha sprungit väldigt snabbt. Hur snabbt vet jag dock inte, eftersom vi inte hade nÃ¥gon klocka med oss.

Det börjar faktiskt bli roligt att springa med klocka igen. Mest tack vare att jag känner att det är enklare att springa snabbare nu. Men jag har tyvärr utvecklat en bortskämd ovana. Numera vill jag inte springa med klocka på min egen handled. Nej nu är jag van vid att grabben springer bredvid, med pulsklockan, och var 20:e sekund säger vilket tempo vi håller. Det är träningslyx det!>

Inspirerad av Coola Karins tydliga utveckling vad gäller löptempo begav jag mig ut på snabbdistans med grabben som hare.

Snabbdistans + backträning

Jag kan tycka att långpass är relativt lätta pass eftersom man inte behöver komma upp så mycket i puls – det är med andra ord ganska lätta pass rent flåsmässigt. Men jag tycker också att snabbdistanspass är relativt lätta pass eftersom man inte behöver hålla på så länge. Det är med andra ord ganska lätta pass rent nötmässigt. Men lätt i någon annan mening är det inte.

Jag hade tänkt mig en snabbdistans på några kilometer som skulle gå i ett tempo som är 15 sekunder under min bekvämlighetsfart. Så blev det inte. Det gick snabbare. Jag sprang snarare 45 sekunder snabbare per kilometer än vad jag vanligtvis anser som bekvämt. Det kändes jäkligt bra mentalt, även om jag inte kan springa milen i den farten – i dag.

Vi sprang 5-kilometersrundan med start i Tanto där en Friskisklass just startade i parken, förbi hypade (och överskattade) Street, runt Reimersholme med en massa motvind och sedan längs med evighetslånga Söder Mälarstrand till Skinnarviksberget dök upp på högersidan.

Uppvärmning i gult.
Snabbdistans i rött.
De många parallella strecken visar
Skinnarbacken som finns där någonstans…

Skinnarviksberget is the shit. Perfekt backträning. Fantastisk trappträning. Vi körde lite av båda. Först sprang vi uppför trapporna: de är långa och erbjuder på bra lungträning. Men man ska akta sig för att bli för trött, jag skulle inte gärna snubbla i sådana stentrappor. Sedan sprang vi uppför Skinnarbacken 6 gånger. Grabben sprang hela medan jag sprang halva. Det kändes fint att se honom svettas lite för en gångs skull.

Det är efter sådana här pass, när man verkligen känner att man utmanat sig själv lite, jag mår som allra bäst! Jag mår så pass bra att jag nyss köpt två liter jordgubbar som jag tänker knapra i mig utan några som helst tankar på hur mycket de kostar. Jordgubbar är bra för kroppen och bra för själen.>

Jag har hyllat det. Sporty och Aerobics-Cia (hittar inte det rätta inlägget att länka till) har dissat det. Jag pratar om löpning på sandstrand! Men det är klart, det funkar inte på vilken strand som helst. Och inte vilken dag som helst. Även samma strand kan ha olika lutning olika dagar. Sandstrandslöpning kräver en någorlunda platt strand. Och en strand som är platt precis vid vattenbrynet, för här – i våt och kompakt sand – är det roligast att springa. Springer du i torr sand är det tokjobbigt (vilket förvisso är bra) och tokfrustrerande (vilket är irriterande och tråkigt). Alternativt kan man springa en bit ut i vattnet – då blir det jobbigare och blötare. Tylösand igår (midsommarafton) hade varit perfekt för sandstrandslöpning. Och Mellbystrand var perfekt idag (midsommardagen). Och stranden på Koh Samui (minns inte namnet) var perfekt för ungefär 2 år sedan. I stort sett platt!

Om inte stranden är platt är mitt nästa tips att tokrusa uppför en sanddyn. Det är ganska jobbigt. Gör det några gånger och bada sedan.>