Det var svårvaknat imorse. Men pulsen var nästan på topp ändå.

Lördagsspinning

Wake up lighten hade ett tufft jobb att väcka mig imorse. Vaknade ytterst motvilligt, men såg fram emot träningen ändå. Jag hade bokat in mig på ett spinningpass på SATS Halmstad klockan 10.

Jäkligt morgontrött…

Detta är den mest deprimerande byggnaden i Halmstad.
Jag tycker det ser ut som en kloss frön öststaterna.
Här huserar SATS Halmstad. Jippieeee!!

Halva salen var full men det rådde inte särskilt mycket julstämning. Ljuslisten på golvet som förvisso är lite julig ligger nog där året om. Det skulle vara discotema på musiken sa instruktören vilket medföljde att de flesta låtar gick i ett ganska långsamt beat. Det var aldrig särskilt hög kadens på snurrorna vilket jag saknade. Speciellt i uppförsbackarna. Jag gillar inte att stå och slötrampa som om jag cyklade uppför en klippvägg. Nä, jag vill ha högre kadens när jag står. Jag vill ju ha det jobbigt för hjärtat!

De flesta ståpartier var korta så jag klippte ihop dem och gjorde långa block. Jag gav allt till låten It’s raining men (3/4 in i klassen) och jag trodde aldrig att den låten skulle ta slut. Men det gjorde den. Det var också den låten jag minns som allra jobbigast. Då låg jag nog på 83% av max. Inte särskilt högt. Men tillräckligt för att jag skulle tycka att det var en helt ok klass.>

Från mig själv, till mig själv.

30+3 PT-timmar

Årets juklapp är en upplevelse. Min upplevelse kommer att vara i 33 timmar, 15 veckor ungefär. Jag har nämligen bestämt mig för att köra igång med PT-projektet. Nu väntar jag bara på faktura…

Igår var jag och pratade med PT-Fredrik i Halmstad. Jag tror han är okej. För säkerhets skull ska han provtestas. På tisdag testkör vi. Nästa vecka hoppas jag också få besked om hur tiden efter årsskiftet ser ut jobbmässigt. Kommer jag vara i Stockholm, Halmstad eller Åre på uppdrag – och hur ska jag anpassa min träning efter det? Time will tell.>

Home sweet home

Torsdag

Jag är hemma med halmen. Hann uppleva både snöoväder och fyllon på vägen ned igår. Bilen var fullproppad med diverse grejer men viktigast var min Wake up light och min nya Ergorapido i högblankt vitt. Sakta men säkert börjar lägenheten ta sin form. Projekt för helgen är att fixa en lampa till köksbordet och några förvaringsskåp (i högblankt vitt såklart). Och så ska vi försöka bestämma oss för tavelcollaget ovanför soffan.

Honey, I’m home!

Bilden må vara lite blå, men grejerna är i alla fall vita.
Högblankt vita. Och inte en pinal för mycket.
Fast jag ska nog ställa Ergorapidon i hallen…

Vi har fått upp sänghyllorna! Nu är det bara spotlightlisten kvar.
Wake up light:en är given! Det är numera svårt att tänka sig att
vakna upp utan solljus och fågelkvitter.

I eftermiddag ska jag träffa en PT på SATS i Halmstad. Kanske är det honom jag spendera en ohyggligt massa timmar med i vår? Det är svårt att hitta den rätta PT:n. Det är inte bara kunskapen jag är ute efter – det är personkemin och det där som ska få mig att tända till som jag vill ha!

Ikväll kommer en av mina (få) kompisar här i Halmstad på middagsbesök. Och imorgon väntar andra middagsgäster. Jag har sagt åt mig själv att inte slå på för stort och att köra på recept som är förhållandevis enkla. Ni får snart se vad som bjuds (det kommer bli mycket choklad…).>