Vilken dag! Medan många återvände till sina kontorsplatser återvände jag till min cykel. De första minutrarna ömmade bakdelen men sedan var det som att den växte fast i sadeln. Jag har inga problem med skavsår på obehagliga ställen men jag blir lite öm i sittbenen. Fast som sagt, mest kändes det i början av dagen och efter mitt fikastopp som jag tog efter 9 mil.

Jag hade som mÃ¥lsättning att cykla 13 mil och det gjorde jag ocksÃ¥. Det var slitsamt i början, särskilt när jag skulle ta mig tvärs över Öland frÃ¥n östra till västra sidan för dÃ¥ var det lite lätt uppför och dessutom motvind. Jag svor lite inombords – men vände sedan tankarna och kom pÃ¥ mig själv att kämpa i onödan. Jag pÃ¥minde mig själv om att jag var ute pÃ¥ njutarrunda, att jag inte behövde pressa mig till bra tider eftersom mitt enda mÃ¥l var att ta mig de 13 milen – inte att ta mig 13 mil pÃ¥ en specifik tid. Efter 4-5 mil var jag i Färjestaden och dÃ¥ köpte jag en bulle och en Cola pÃ¥ ICA. Sedan vände jag söderut, fortfarande med motvindskänning, och längtade till Alvaret som jag hade sett fram emot att se pÃ¥ riktigt. Jag körde genom Alvaret och det blev dagens bästa mil! Det var som att cykla genom vilda västern fast utan berg i horisonten. Eller lite som Route 66 fast utan bensinmackar. Vägen genom Alvaret var komplett med ormar pÃ¥ vägen och allt. Och ni vet när det är sÃ¥dan där enormt lÃ¥ng raksträcka och luften liksom dallrar pÃ¥ den och det svartnar? Precis sÃ¥ var det! Magiskt! Dessutom medvind! Cykling blir sÃ¥ mycket roligare med medvind – pÃ¥ Al(l)var!

Årets längta landsvägspass: 99 km. Jag är nöjd. Jag hängde pÃ¥ cykelproffsen Karin och Carl-Emil sÃ¥ gott jag kunde och har nog aldrig snittat sÃ¥här bra över en sÃ¥dan här distans. Vi hade konstant motvind första halvan – och sedan borde vi haft konstant medvind andra halvan men som vanligt är det inte sÃ¥ det känns.

Jag lyckades fÃ¥ punktering men med tanke pÃ¥ att det är min allra första sÃ¥ kunde den inte komma lämpligare – med 2 experter som kunde fixa det snabbt pÃ¥ plats sÃ¥ ska det förhoppningsvis inte vara nÃ¥gra konstigheter att lära mig att greja det där själv. Stoppet därefter var tack och lov fika pÃ¥ GÃ¥rdby Café – ett mysigt ställe med mÃ¥nga sorters brownies. Jag tänkte förnuftigt och valde lunchmacka. NÃ¥gra mil senare kickade jag till energinivÃ¥n i kroppen med en bit Kitkat efter att ha ropat ”lucka” lite för mÃ¥nga gÃ¥nger. PÃ¥ det stora hela är jag som sagt väldigt nöjd med den här första dagen. Sol och äntligen nÃ¥got som pÃ¥minner om vÃ¥rvärme!

Jag har ordnat så att jag numer får plats med min cykel på min Mini Cooper. Det kostade så att det sved rejält i plånboken eftersom cykelhållaren är lite av ett specialbygge. Nu får jag se till att utnyttja cykeltransportmöjligheten ordentligt. Idag packade jag racern på hållaren och körde ner till Öland. Här ska jag bli cykelproffs!