Jag vet – det är inte höst än. Men tids nog. Och jag har redan börjar förbereda mig i tanken. Dels sÃ¥ mÃ¥ste jag strukturera upp mina underställ lite. Jag har förmÃ¥nen att ha ett gäng underställ som är olika bra för olika grader och intensitet man tänkt träna i (hej högteknologiska träningskläder!) – men jag har inte haft vett nog att sortera upp dem. Under sommarmÃ¥naderna ligger de i en lÃ¥da under sängen. Under vintermÃ¥naderna fÃ¥r de dumt nog ingen framhävd plats i garderoben utan ligger fortfarande i en lÃ¥da under sängen – fast lite mer högst upp. Men strunt i det – jag har ocksÃ¥ funderat pÃ¥ att skaffa mig en trainer. Jag har aldrig ägnat tanken nÃ¥gon uppmärksamhet förrän idag. Den kom frÃ¥n ingenstans men kändes liksom självklar. Jag är ju cyklist och cyklister mÃ¥ste träna cykel. Spinning i all ära men – not quite the same. Jag har redan rÃ¥dfrÃ¥gat den här tjejen om bra tips och fick till svar att jag förmodligen vill ha en trainer som inte lÃ¥ter sÃ¥ mycket (eventuella grannar pÃ¥ undervÃ¥ningen blir förmodligen inte sÃ¥ glada) och att den ska vara enkel och inte strula. Nu ska jag dammsuga nätet!

Bild l̴nad fr̴n KarinTri Рen grym cyklist (och triathlet) och en riktigt bra kompis!

Innan hela den här härliga sommaren drog igÃ¥ng gjorde jag en bikefit hos Sportson – alltsÃ¥ justerade alla inställningar pÃ¥ cykeln sÃ¥ att den är precis rätt inställd efter min kropps styrkor och svagheter. Att cykla pÃ¥ en felinställd cykel gör ont efter ett tag. Rejält ont. Till exempel i rygg och knän eller sÃ¥ kan det ge konsekvenser i form av bortdomnade händer och mindre effektiv cykling.

Jag träffade Magnus på Sportson i Haninge innan butiken öppnade och redan när jag bokade tid hos honom förklarade han att det skulle komma att ta några timmar. Dels kollar han hur kroppen liksom rör sig när han böjer ben och knän och sådär, men han vill också se hur kroppen beter sig när cykeln är kopplad till en trainer och man blir trött. Att göra en bikefit innan eller efter stängning gör att man kan gå igenom grejer utan att allt runtomkring stör.

Därför kom det sig att jag gick in pÃ¥ Sportson i Haninge i full cykelmundering men rätt rejält morgontrött en junimorgon strax efter klockan 7. Magnus hade kaffet klart och vi började med att prata allmän träningsbakgrund och eventuell skadehistorik. Magnus, som tidigare varit elitcyklist, berättade nÃ¥gra anekdoter om hur hans erfarenheter och hur en rätt inställd cykel pÃ¥verkat hans cykling till det bättre. Och en del berättelser om vilka konsekvenser en felinställd cykel kan ge…

Han poängterade att han inte var nÃ¥gon naprapat men kollade sÃ¥dant som knän och ryggrad för att se om nÃ¥got var snett eller om jag hade begränsad rörlighet eller sÃ¥. Vi gick ocksÃ¥ igenom mina fötter och jag valde att köpa nya sulor till mina skor med lite mer stöd för hÃ¥lfoten. Och sÃ¥ köpte jag nÃ¥got absolut superviktigt: en sadel som passade mig! AlltsÃ¥, ska du cykla lite längre – se för guds skull till att ha en sadel som funkar för dina sittben! När du vet ungefär vilken bredd du ska ha sÃ¥ kan du välja mellan komfort och racesadel och nÃ¥gra mittimellan. En racig sadel är rätt hÃ¥rd mellan en komfortsadel är mjuk (duh!) – jag valde ett mellanalternativ.

Och så var det dags att kolla inställningarna på själva cykeln. Jag fick börja med att värma upp på min cykel som var monterad på en trainer och sedan cykla ett tag tills dess att jag blev varm i kroppen och lite lätt fuktig i pannan. Magnus tittade på hur ben, knän och fötter rörde sig och justerade såväl sadelhöjd och var den skulle vara placerad som var klossarna satt under skon med stor noggrannhet och millimeterprecision. Jag har tidigare justerat min sadel efter eget bevåg och justerat lite på lekmannasätt men klossarna under skon har jag monterat dit på måfå. Jag har liksom inte vetat bättre! Att ha dem placerade på rätt ställe ger bättre fart på cykeln men minimerar också risk för skador.

Min största källa till ont frÃ¥n cykling har varit min rygg. I början av min cykelkarriär fick jag väldigt ont i ländryggen och var tvungen att stanna hela tiden för att sträcka ut. Det kändes som att ryggen skulle gÃ¥ av! Lite senare bytte jag till en kortare styrstam och problemen försvann. SÃ¥ enkelt! Det finns styrstammar i olika längder (och även styren i olika bredd – sÃ¥ detta kollar man ocksÃ¥) och Magnus monterade pÃ¥ en styrstam där man direkt när man cyklar kan anpassa längden och pÃ¥ sÃ¥ sätt fÃ¥ fram vad som funkar bäst. Att montera pÃ¥ styrstammar är rätt meckigt och tar lite tid, jämfört med att till exempel justera höjden pÃ¥ en sadel. Även pÃ¥ min nya Nishiki fick jag korta ner styrstammen rätt rejält och det känns skillnad med en gÃ¥ng tycker jag!

Om man har cyklat med sina gamla inställningar länge sÃ¥ kan det ta ett tag innan man vant sig vid de nya. Jag tyckte att sadelhöjden kändes lägre än vad jag är van vid men det ger mig ocksÃ¥ möjlighet till maximal utväxling. Och efter första rundan sÃ¥ hade jag redan vant mig… Magnus ville att jag skulle Ã¥terkomma till honom när jag cyklat nÃ¥gra mil för att berätta hur det känns och vad jag tycker och det har jag gjort – mina mil pÃ¥ cykeln i sommar har varit behagliga sett till inställningarna sÃ¥ jag har kunnat fokusera pÃ¥ själva cyklingen istället. Ibland har det varit rätt sÃ¥ jobbigt. Och ibland har det varit väldigt härligt.

Vill du också göra en bikefit? Kontakta mig på sararonne at gmail.com så skickar jag Magnus kontaktuppgifter!

Jag ligger lite back! Att inte öppna datorn pÃ¥ typ 2 dygn hör till ovanligheterna men nu har det hänt. Sedan sist sÃ¥ har jag hunnit bada lite till – i finfina Undersvik pÃ¥ väg mot Järvsö, och sÃ¥ pÃ¥ ett ställe som kallas ”lilla Hawaii” (eller ”Finnskogens Hawaii) i sjön Amungen. Men jag har ocksÃ¥ fÃ¥tt besök av Grabben som bÃ¥de hunnit hit och hunnit Ã¥ka söderöver och vi har plockat blÃ¥bär och som vanligt var det jag som tröttnade först. Dessutom har jag hunnit besöka sÃ¥väl Majas Café i Regnsjö som surdegsbageriet i LÃ¥nghed och sÃ¥ har jag bakat sommartÃ¥rta och gjort egen mandelmjölk (min första) och sÃ¥ har vi haft härliga grillkvällar och massor av sol.

Dessutom hann jag med att cykla 73 km i fredags morse. Vid 8 cyklade jag iväg frÃ¥n Söräng mot Runemo och Gäddvik och sedan LÃ¥nghed där jag mötte dagens jobbigaste backe som började snällt och slutade med en vägg. I asfalten stod det skrivet ”kämpa!” och jag gissar att jag inte är den första som cyklar där. Imorgon gÃ¥r det en stafett (löpning) av stapeln där mÃ¥nga lag ska besegra samma backe och pÃ¥ toppen väntar spurtpris för den med mest krafter. Jag cyklade pÃ¥ Stora HälsingegÃ¥rdars väg förbi Vängsbo och KnÃ¥da (eller om de kanske kommer i andra ordningen?) och tog sikte pÃ¥ Edsbyn. Jag svängde av pÃ¥ Faluvägen och en till lÃ¥ng och seg backe men sedan väntade fina utförslöpor fram mot riksväg 50 där jag svängde vänster mot Alfta och sedan tog sikte mot Bollnäs. Asfalten är förjäklig pÃ¥ de mindre vägarna – men omgivningarna är fina! Efter de där dryga 7 milen var jag väldigt nöjd med min insats – särskilt i backarna eftersom jag fattat att jag sitter och cyklar med ett annat vevparti nu än pÃ¥ min gamla cykel. Det är dags att läsa pÃ¥ om det här med vevparti, drev och kuggar och utväxling och sÃ¥dant – och garanterat  dags att odla starkare cykelben. Det blir ett bra vintergöra!