Jag sticker in med ett resetips som inte är kopplat till USA. Här nedan är två bilder från Åre som postades på SkiStar Åres Facebooksida den 14 april. Om du har denna (då det är dags för Skutskjutet) eller nästkommande helg (då det är dags för Åre Winter Finale) ledig: åk till Åre och njut av årets bästa årstid. Vårvintern!

Ta med cykel eller löparskor och de breda skidorna för vårskidåkning. Och njut av vårvärme i byn och kallgrader på berget. Fy tusan så bra det är i Åre alltså!

Den femte årstiden i Norrland – kanske den bästa årstiden av den alla. Den som tar vid i gränslandet mellan vinter och vår. Som vi går och pratar om redan i mars – och som vi längtar efter och pratar drömmigt om oavsett tid på året. Nu är den här – den femte årstiden. Vårvintern!

Jag gillar när det är torr asfalt och snudd på grönt gräs i byn – men fin skare och fantastisk skidåkning på berget. Det är som att få det bästa av båda världar. Det svåra är att bestämma sig för vad man ska göra!

Igår packade jag min väska med en sen frukost och packade in snöskorna i bilen. Det var sol, klarblå himmel och alldeles vindstilla.

Parkeringen i Ullådalen fylldes snabbt – men ändå är fjället så stort att tystnaden är det närmsta sällskapet. Någon gång hör man skällande hundar långt bort – eller ett skratt som färdas över gnistrande kallsnö som solen snabbt värmer.

Med mina snöskor kan jag gå var som helst. Jag promenerade upp mellan träden och vände höger och vänster lite när jag kände för det. Till slut satte jag mig på min fårskinnsfäll med utsikt mot Åreskutan och Åresjön och packade upp ostsmörgås, ägg och kaffetermos.

Jag såg små prickar swisha nedför backarna och tänkte att så snart det går i veckan så ska jag upp och ta några svängar där jag med. Det är ju nu som solen inte går ner förrän det är sen kväll och timmarna ute är milda och sköna. Efter en stund lade jag mig ner och lyssnade på pod. Och hade det så himla, himla bra.

Vintern känns lite som på upphällningen nu. Igår kväll valde vi avslutningen av världscupen i längd istället för Mello och såg varma, soliga bilder från Canmore i Kanada. Jag vill så himla gärna vara en fluga som sitter på axeln på skidåkarna såhär dessa dagar. Eller, allra helst krypa in i hjärnan och få ta del av deras tankar och känslor. Jag vill veta hur det känns efter typ 4 månaders intensivt tävlande – när allt helt plötsligt är över.

För mig delas året också in i olika perioder. Det är inte så himla mycket försäsong, träningssäsong eller tävlingssäsong men däremot passar olika perioder för olika saker.

Jag har till exempel medvetet valt bort att springa särskilt mycket nu i vinter. Förutom en halvmara för några veckor sedan så har jag inte sprungit någon distans alls; mest bara intervaller. Istället har ju konditionsträningen kommit från andra träningsformer varav längdskidåkningen är den absolut främsta (och för övrigt det absolut jobbigaste jag vet).

Om drygt en vecka åker jag till Sydafrika och det kickar igång min löpsäsong lite mer ordentligt. När jag kommer hem är dessutom cykelsäsongen igång söderöver!

Men först; lite mer vårvinter i Åre! Här är två bilder från igår. Jag och Hazel tog en långkörare: 90 minuter på snöskor i solskenet. Fräknarna har hittat hem till mina kinder igen!